CuraKI

Kutan larva migrans

Kutan larva migrans

Kurs: Basvetenskap 6

TypKutan parasitos (zoonos), “creeping eruption”
AgensAncylostoma braziliense, A. caninum — hakmask hos hund/katt
SmittvägHudkontakt med sand/jord kontaminerad av djurfaeces
NyckelfyndSerpiginös, kliande, vandrande gång som rör sig 1–2 cm/dygn
BehandlingIvermektin 200 µg/kg engångsdos eller Albendazol 400 mg × 3–7 d
PrognosSjälvbegränsande på 2–8 veckor, men behandlas för symtomlindring

Vad är det?

  • Kutan larva migrans (CLM) orsakas av djurhakmasklarver som penetrerar människans hud men inte kan fullborda sin livscykel i oss.
  • Människan är en accidentell felvärd — larven saknar det kollagenas som krävs för att ta sig genom basalmembranet och fastnar därför i Epidermis.
  • Kallas “creeping eruption” eller “sandmask”; en av de vanligaste hudåkommorna hos hemvändande resenärer från tropiska stränder.

Etiologi och epidemiologi

  • Vanligast Ancylostoma braziliense; även A. caninum, Uncinaria stenocephala och Bunostomum.
  • Hund- och kattfaeces på varm, fuktig, skuggad sand → ägg kläcks → rhabditiforma → filariforma larver som är infektiösa i veckor.
  • Endemiskt i Karibien, Brasilien, Sydostasien, Afrika söder om Sahara, sydöstra USA.
  • Riskbeteende: barfotagång, ligga på handduk direkt på sand, sitta på stranden — typisk lokalisation fötter (ca 40 %), skinkor/lår och buk.

Patogenes

  • Larven penetrerar intakt hud via hårfollikel eller spricka.
  • Vandrar planlöst i stratum spinosum/basale — den synliga gången ligger något bakom larvens faktiska position (larven är 1–2 cm framför gångens ände).
  • Kraftig lokal Eosinofili och IgE-medierad inflammation ger klådan; larven dör efter veckor till månader.

Symtom och kliniskt förlopp

  • Stickande känsla vid inträdet inom timmar–dagar.
  • Efter 1–5 dagar: serpiginös, upphöjd, erytematös gång, 2–3 mm bred, som förflyttar sig 1–2 cm per dygn.
  • Intensiv klåda, ofta värst nattetid; sekundär Impetigo från rivning är vanlig komplikation.
  • Sällsynt: follikulit-form (multipla papler, ofta glutealt), bullös form.
  • Löfflers syndrom (flyktiga lunginfiltrat + Eosinofili) kan ses vid A. caninum.

Diagnostik och differentialdiagnoser

  • Diagnosen är klinisk — anamnes på tropisk strandvistelse + typisk vandrande gång. Biopsi är oftast missvisande (larven ligger inte i gången) och rekommenderas inte.
  • Eosinofili i blod förekommer men är inte konstant.
DifferentialdiagnosSkiljande drag
Larva currens (Strongyloides stercoralis)Vandrar mycket snabbt, 5–10 cm/timme, perianalt/glutealt
SkabbKorta gångar i fingerveck, hela familjen kliar
Tinea corporisRingformad med fjällande kant, inte vandrande
Erythema migransHomogent expanderande ring efter fästingbett, ingen klåda
FotodermatitIngen linjär gång, symmetrisk

Behandling

  • Ivermektin 200 µg/kg som engångsdos — förstahandsval, effekt > 95 %. Kan upprepas efter 1–2 veckor.
  • Albendazol 400 mg/dygn i 3–7 dagar — likvärdigt alternativ, förstahandsval hos barn < 15 kg där ivermektin undviks.
  • Topikal Tiabendazol 10–15 % kan användas vid ett fåtal lesioner.
  • Symtomatiskt: Antihistamin och grupp II–III Topikala steroider mot klåda; Flukloxacillin vid sekundärinfektion.
  • Frys- eller kryobehandling ska inte användas — träffar sällan larven och ger sår.

Prevention

  • Använd skor på stranden, lägg handduk på solstol eller använd underlag av plast.
  • Avmaska hundar och katter; undvik stränder där djur tillåts.

Klinisk pärla

Hastigheten skiljer diagnoserna åt: millimeter till centimeter per dygn = kutan larva migrans; centimeter per timme = larva currens vid strongyloidiasis. Larva currens är dessutom ofta perianal och signalerar en systemisk infektion som kräver Ivermektin och uppföljning.

Tenta-fokus

CLM är självbegränsande eftersom människan är felvärd — larven kan inte nå cirkulationen. Behandlingen ges för symtomlindring och för att förhindra sekundärinfektion, inte för att rädda liv. Biopsi ska inte tas.

Kopplingar

Graph View

Backlinks