Anasarka

Kurs: Basvetenskap 6 Typ: Kliniskt fynd · generaliserat ödem

Vad är det?

• Anasarka betyder generaliserat, uttalat ödem i hela kroppen — subkutant ödem kombinerat med vätska i kroppshålor (Ascites, Pleuravätska, Perikardvätska).
• Ordet kommer av grekiskans ana (“genom”) och sarx (“kött”).
• Det är ett allvarlighetstecken, inte en diagnos — det signalerar att kroppens vätskehomeostas är kraftigt rubbad.

Patofysiologi — Starlings krafter

Anasarka uppstår när en eller flera av följande rubbas kraftigt:

• Sänkt kolloidosmotiskt tryck — Hypoalbuminemi är den vanligaste mekanismen vid uttalad anasarka.
• Ökat hydrostatiskt tryck — hjärtsvikt, venös obstruktion, vätskeöverbelastning.
• Ökad kapillärpermeabilitet — Sepsis, SIRS, brännskada, Capillary leak syndrome.
• Nedsatt lymfdränage — Lymfödem, filariainfektion.
• Sekundärt aktiveras RAAS-systemet och ADH på grund av upplevd hypovolemi → natrium- och vattenretention → ond cirkel.

Etiologi

Orsaksgrupp	Exempel	Nyckelfynd
Hypoalbuminemi — förlust via njure	Nefrotiskt syndrom	Proteinuri över 3 g/dygn, periorbitalt ödem på morgonen
Hypoalbuminemi — nedsatt syntes	Levercirros	Ascites dominerar, spider naevi, Portal hypertension
Hypoalbuminemi — nutritionell	Kwashiorkor, svält	Barn, utbuktande buk, hudförändringar
Hypoalbuminemi — enteral förlust	Proteinförlorande enteropati, svår Ankylostomiasis	Kronisk parasitos, Järnbristanemi
Kardiellt	Hjärtsvikt	Halsvenstas, ortopné, deklivt ödem
Inflammatoriskt/kapillärläckage	Sepsis, svår Malaria	Akut förlopp, hypotoni
Endokrint	Uttalad Hypotyreos (myxödem)	Icke pittande, torr hud, bradykardi

Infektions- och parasitrelaterade orsaker

• Svår Hakmaskinfektion (Necator americanus, Ancylostoma duodenale) — kronisk blod- och proteinförlust ger Hypoalbuminemi och hos barn full anasarka. Ett klassiskt tropikmedicinskt fynd.
• Schistosomiasis med hepatosplenisk sjukdom och portal hypertension.
• Viscerala leishmaniasis (kala-azar) med hypoalbuminemi och massiv splenomegali.
• Malaria — kapillärläckage och hemolys.
• Kronisk malnutrition i kombination med parasitbörda — den vanligaste kombinationen globalt.

Utredning

• Albumin, Urinsticka med kvantifierad albumin/kreatinin-kvot, Kreatinin, Leverstatus med Kolestasparametrar, PK-INR, TSH, NT-proBNP.
• Ekokardiografi vid misstänkt kardiell orsak.
• Ultraljud buk för ascites, levermorfologi och njurstorlek.
• Faecesmikroskopi och Blodstatus med eosinofilräkning vid tropikanamnes.
• Faecesalfa-1-antitrypsinclearance vid misstänkt proteinförlorande enteropati.

Behandling

• Rikta behandlingen mot grundorsaken — symtomatisk diures utan orsaksbehandling ger begränsad och kortvarig effekt.
• Loopdiuretika (Furosemid) med försiktighet — vid hypoalbuminemi krävs ofta högre doser eftersom läkemedlet transporteras albuminbundet till tubuli. Kombinera med Spironolakton vid cirros (förhållandet 100:40).
• Natriumrestriktion (under 5–6 g salt per dygn) är ofta mer effektivt än ytterligare diuretika.
• Albumininfusion har begränsad plats — undantag är SBP, stor volymparacentes vid cirros och hepatorenalt syndrom.
• Vid parasitorsak: Albendazol eller Praziquantel plus Järnsubstitution och nutritionsstöd.
• Behandla samtidig anemi — den bidrar till ödem genom högt hjärtminutvolymbehov.

Klinisk pärla

Var ödemet är värst på morgonen berättar om orsaken. Nefrotiskt ödem är periorbitalt och ansiktsdominerat vid uppvaknandet (lågt vävnadstryck runt ögonen), medan kardiellt och hepatiskt ödem är deklivt — vrister hos gående, sakralt hos sängliggande. Anamnesfrågan “var svullnar du först när du vaknar?” är gratis och styr utredningen.

Tenta-fokus

Kom ihåg att anasarka nästan alltid har Hypoalbuminemi eller kraftigt kapillärläckage i botten, och att den globalt vanligaste orsaken hos barn är malnutrition kombinerad med tarmparasiter — särskilt hakmask. I svensk kontext är Nefrotiskt syndrom, Levercirros och Hjärtsvikt de tre stora.

Kopplingar

• Hypoalbuminemi — vanligaste mekanismen
• Nefrotiskt syndrom — klassisk orsak
• Ankylostomiasis — parasitär orsak via kronisk proteinförlust
• Levercirros och Ascites — hepatisk orsak
• Hjärtsvikt — kardiell orsak
• Starlings krafter — den fysiologiska ramen
• Furosemid — symtomatisk behandling