Elektromyografi

Kurs: Basvetenskap 5

TypNeurofysiologisk undersökningsmetod
PrincipRegistrering av Muskelfibrers elektriska aktivitet med nålelektrod
Kombineras medNeurografi (ENeG) — nervledningsmätning
HuvudfrågaNeurogen eller myogen skada?
BegränsningDenervationstecken syns först efter 2–3 veckor

Princip

  • En koncentrisk nålelektrod förs in i muskeln och registrerar summerade aktionspotentialer från Motorisk enheter i sin närhet.
  • En motorisk enhet = ett Motorneuron plus alla muskelfibrer det innerverar; kvoten varierar från 1:10 (ögonmuskler) till 1:2000 (m. gastrocnemius).
  • Signalen bedöms i tre faser: vid insticket (insertionsaktivitet), i vila (spontanaktivitet) och vid viljemässig kontraktion (MUP-morfologi och rekryteringsmönster).

Utförande

  • Undersöks alltid tillsammans med Neurografi som mäter ledningshastighet, amplitud och distal latens i motoriska och sensoriska nerver.
  • Muskeln ska vara varm (>32 °C) — kyla sänker ledningshastigheten med ca 2 m/s per grad och ger falskt patologiska värden.
  • Flera muskler i olika myotom och nervterritorier undersöks för att kartlägga utbredningsmönstret.
  • Antikoagulantia och trombocythämmare är relativ kontraindikation för nål-EMG i djupa muskler.

Tolkning — vilofynd

FyndBetydelse
Fibrillationer och positiva skarpa vågorDenervation eller aktiv myopati; ospecifikt för membraninstabilitet
FascikulationerSpontan urladdning av hel motorisk enhet; typiskt vid ALS, men förekommer benignt
Myotona urladdningar”Dykbombsljud”; Myotonisk dystrofi, myotonia congenita
Komplexa repetitiva urladdningarKronisk process, neurogen eller myogen
TystnadNormalt

Tolkning — vid kontraktion

Neurogen skadaMyogen skada
MUP-amplitudHög (reinnervation, kollateral sprouting)Låg
MUP-durationLångKort
PolyfasiÖkadÖkad
RekryteringReducerad, snabb urladdningsfrekvensTidig/riklig (“early recruitment”)
InterferensmönsterGlestTätt men lågamplitudigt

Kliniska tillämpningar

  • ALS: utbredd denervation och reinnervation i minst tre kroppsregioner samtidigt som neurografin är i stort sett normal — kärnan i El Escorial-kriterierna.
  • Radikulopati: denervation i muskler inom ett myotom, inklusive paraspinala muskler, med normal sensorisk neurografi (skadan är proximalt om spinalgangliet).
  • Polyneuropati: neurografin skiljer axonal (sänkt amplitud) från demyeliniserande (sänkt hastighet, förlängd latens, konduktionsblock — t.ex. Guillain-Barrés syndrom och CIDP).
  • Karpaltunnelsyndrom: förlängd distal motorisk och sensorisk latens över handleden; EMG i thenarmuskulaturen visar denervation vid svår skada.
  • Myastenia gravis: repetitiv nervstimulering ger >10 % dekrement; single fiber-EMG visar ökad jitter — den känsligaste metoden.
  • Lambert-Eatons syndrom: inkrement >60 % vid högfrekvent stimulering eller efter maximal viljemässig kontraktion.
  • Myosit och Muskeldystrofi: myogent mönster med spontanaktivitet vid aktiv inflammation.

Fallgropar

  • Denervationstecken uppträder först 2–3 veckor efter axonal skada — för tidig undersökning ger falskt negativt resultat.
  • Nålinsticket ger lokal muskelskada med lätt CK-stegring och mikroblödning i muskeln; undvik därför biopsi i undersökt muskel och tolka CK med försiktighet.
  • Undersökningen är obehaglig och operatörsberoende; normalvärden varierar mellan laboratorier.
  • Normalt EMG utesluter inte myopati — vissa metabola och mitokondriella myopatier ger normala fynd.

Klinisk pärla

Vid misstänkt Radikulopati är paraspinal denervation nyckelfyndet: dessa muskler innerveras av ramus dorsalis direkt från spinalnerven, så fynd där lokaliserar skadan proximalt om plexus och skiljer rotpåverkan från perifer nervskada.

Tenta-fokus

Kunna neurogent kontra myogent mönster: neurogent = stora, långa, polyfasiska MUP med reducerad rekrytering; myogent = små, korta MUP med tidig riklig rekrytering. Kunna att undersökningen inte får göras för tidigt (2–3 veckor) och att dekrement vid repetitiv stimulering talar för Myastenia gravis.

Kopplingar

  • Neurografi — kompletterande undersökning som mäter nervledning
  • Motorisk enhet — den funktionella enhet EMG registrerar
  • ALS — klassisk indikation med utbredd denervation
  • Myastenia gravis — neuromuskulär transmissionsstörning, dekrement
  • Polyneuropati — axonal kontra demyeliniserande differentiering