Vena cava superior-syndrom

Kurs: Basvetenskap 6

TypObstruktion av Vena cava superior med venös stas i huvud, hals och armar
Vanligaste orsakLungcancer (särskilt Småcellig lungcancer) — ca 50 %, Lymfom ca 20 %
NyckelfyndAnsiktssvullnad, halsvenstas utan pulsationer, kollateraler på bröstkorgen, dyspné
DiagnostikDatortomografi thorax med kontrast — förstahandsval
BehandlingEndovaskulär Stent, Strålbehandling, Cytostatika, steroider

Vad är det?

  • Kliniskt syndrom av försämrat venöst återflöde från övre kroppshalvan när Vena cava superior komprimeras, infiltreras eller tromboseras.
  • SVC har tunn vägg och lågt tryck (2–8 mmHg) och ligger inklämd mellan sternum, trakea, höger huvudbronk och paratrakeala lymfkörtlar — därför lättkomprimerad.
  • Icke-malign andel har ökat till ~35 % pga Centrala venkatetrar och Pacemaker-elektroder.

Etiologi

Patofysiologi

  • Ökat venöst tryck i huvud, hals och armar → interstitiellt ödem, konjunktival injektion, laryngealt och cerebralt ödem.
  • Kollateralcirkulation utvecklas via Vena azygos, v. mammaria interna, v. thoracica lateralis och paravertebrala plexus — tar veckor.
  • Obstruktion ovanför azygosinflödet ger mildare bild; obstruktion nedanför azygos är mer symtomgivande eftersom en huvudkollateral slås ut.
  • Snabb obstruktion (trombos, aggressiv tumör) ger svårare symtom än långsam eftersom kollateraler saknas.

Symtom

  • Svullnad av ansikte, hals och armar, värre i liggande och vid framåtböjning.
  • Dyspné (vanligaste symtomet, ~60 %), hosta, heshet, Stridor.
  • Huvudvärk, yrsel, synrubbning, förvirring — tecken på cerebralt ödem, larmsymtom.
  • Status: fylda halsvener utan andningsvariation, Pembertons tecken (ansiktsrodnad vid armelevation), synliga kollateralvener på thoraxväggen.
Grad (Yu)BildHandläggning
0–1Asymtomatisk/lindrig svullnadUtredning i lugnt tempo, vävnadsdiagnos först
2Måttlig, kosmetisk + funktionellUtredning inom dagar
3Cerebralt/laryngealt ödem, hemodynamisk påverkanAkut stent
4Betydande cerebralt ödem, hypotoniLivshotande — omedelbar intervention

Diagnostik

  • DT thorax med iv kontrast visar nivå, grad, kollateraler och underliggande orsak.
  • Vävnadsdiagnos före onkologisk behandling när det är kliniskt möjligt — Bronkoskopi, mediastinoskopi, pleuravätskecytologi, körtelbiopsi.
  • Venografi vid planerad endovaskulär åtgärd.
  • Lungröntgen visar breddökad mediastinum eller hilär massa i ~85 %.

Behandling

  • Höjd huvudända, syrgas, undvik iv infarter i armarna (använd nedre extremitet eller femoral).
  • Endovaskulär stent: snabbast symtomlindring (inom 24–72 timmar), lyckas i >90 %; förstahandsval vid grad 3–4.
  • Strålbehandling: effektiv vid icke-småcellig lungcancer, effekt inom 1–2 veckor.
  • Cytostatika: förstahandsval vid Småcellig lungcancer, Lymfom och germinalcellstumör — kemosensitiva.
  • Antikoagulantia/trombolys vid kateterrelaterad trombos; överväg kateterborttagning.
  • Kortikosteroider används vid lymfom och strålödem men kan maskera lymfomdiagnos — ge helst efter biopsi.

Klinisk pärla

VCS-syndrom är sällan en omedelbar livsfara — de flesta patienter tål att man tar en vävnadsdiagnos först. Undantaget är stridor, laryngealt ödem eller sänkt medvetande, då stent går före biopsi.

Tenta-fokus

Ge inte steroider innan lymfombiopsi tagits — lymfomceller är extremt steroidkänsliga och diagnosen kan gå förlorad. Kom ihåg att sätta perifer venkateter i NEDRE extremitet.

Kopplingar

  • Småcellig lungcancer — vanligaste maligna orsaken
  • Vena azygos — avgörande kollateralväg
  • Lymfom — kemosensitiv orsak, biopsi före steroid
  • Centrala venkatetrar — vanligaste benigna orsaken idag
  • Dyspné — dominerande symtom