Cerebral infarkt

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 05 Koagulation och Hemostas

Vad är det?

Cerebral infarkt är vävnadsdöd i hjärnan till följd av avstängt blodflöde — den ischemiska formen av stroke. Tillståndet är den vanligaste manifestationen av arteriell tromboembolism i centrala nervsystemet.

Mekanism

• Vanligaste orsakerna är lokal trombos på ett aterosklerotiskt plack (hjärntrombos) och kardiell emboli vid förmaksflimmer eller klaffprotes.
• Oreglerad aktivering av koagulationssystemet ger tromboser och emboli som reducerar blodflödet till organ som hjärnan och hjärtat.
• Tromben är trombocytrik och byggs av trombocytadhesion och aggregation på exponerat kollagen, stabiliserad av fibrin.
• Vid Covid-19 ses cerebrala infarkter och artärtromboser i extremitet som del av en virusorsakad endotelskada med aktivering av trombocyt- och koagulationssystemet.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Diagnosen ställs kliniskt och med bilddiagnostik; koagulationsanalyser används för att kartlägga orsak och behandlingssäkerhet, inte för att ställa diagnosen.
• PK(INR) och APTT tas akut som utgångsvärden inför eventuell trombolys med alteplas (rt-PA), som är kontraindicerad vid koagulopati.
• Vid ung ålder, ovanlig lokalisation eller hereditet görs trombofiliutredning enligt schemat för arteriell tromboembolism: Trombocyter, Antitrombin, Fibrinogen, Lipoprotein(a), lupusantikoagulans/kardiolipin-ak/beta-2-glykoprotein 1-ak samt CRP.
• Sekundärprofylax utgörs av trombocytaggregationshämning (ASA, klopidogrel) eller, vid kardiell embolikälla, antikoagulantia (DOAK eller warfarin).

Kopplingar

Relaterat: Stroke, Arteriell tromboembolism, Arteriell trombos, Hjärntrombos, Förmaksflimmer, Alteplas, Hjärnblödning, Ateroskleros