Arteriell trombos
Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 05 Koagulation och Hemostas
Vad är det?
Arteriell trombos är bildning av en blodpropp inuti en artär. Till skillnad från venös trombos uppstår den nästan alltid på en skadad kärlvägg och är trombocytdominerad, vilket styr både diagnostik och behandling.
Mekanism
- Utlösande är oftast skada på kärlendotelet, typiskt ruptur av ett aterosklerotiskt plack, varvid blodet exponeras för subendotelialt kollagen och vävnadsfaktor.
- Trombocyter adhererar via IIa och vWF till glykoprotein Ib, aktiveras och aggregerar via IIIa med fibrinogen som brygga.
- Högt skjuvflöde i artärer gör vWF-medierad adhesion särskilt viktig; den sekundära hemostasen stabiliserar därefter proppen med fibrin.
- Ocklusion ger ischemi och nekros nedströms — hjärtinfarkt, cerebral infarkt eller extremitetsischemi.
Klinisk relevans & Diagnostik
- D-dimer kan vara förhöjd även vid artärtromboser, men diagnosen ställs med bilddiagnostik och organspecifika markörer som Troponin T — inte med koagulationsanalyser.
- Rutinanalyserna APTT, PK(INR), TPK och Fibrinogen är i regel normala.
- Behandlingen bygger på trombocytaggregationshämning; adekvat effekt är centralt vid hög risk, t.ex. efter stentbehandling eller vid akut koronart syndrom. Effekten kontrolleras med impedans-aggregometri (Multiplate).
- Vid ung ålder eller ovanlig lokalisation utreds bakomliggande trombofili enligt schemat för arteriell tromboembolism.
Kopplingar
Relaterat: Arteriell tromboembolism, Trombos, Akut koronart syndrom, Aterosklerotiskt plack, Trombocytaggregation, Stent, Venös trombos