Glykoprotein IIb-IIIa
Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 05 Koagulation och Hemostas
Vad är det?
Glykoprotein IIb/IIIa (GP IIb/IIIa) är trombocytens fibrinogenreceptor och den kvantitativt dominerande integrinen på trombocytytan. Den förmedlar det sista steget i den primära hemostasen — trombocytaggregationen.
Mekanism
- Trombocyt–trombocyt-bindning sker via glykoprotein IIb/IIIa med fibrinogen som brygga: en fibrinogenmolekyl binder samtidigt receptorer på två olika trombocyter.
- Receptorn är inaktiv på vilande trombocyter. Vid aktivering — utlöst av kollagen, trombin, ADP eller tromboxan A2 — ändrar den konformation och får hög affinitet för fibrinogen.
- Frisatt ADP från trombocytgranula ändrar trombocytytan så att fibrinogen kan underlätta komplexbildning mellan trombocyterna → effektiv hemostatisk plugg.
- Receptorn binder också fibronektin, vitronektin och von Willebrandfaktor.
- Aggregatet utgör grunden för trombocytpluggen, som därefter förstärks av fibrin från den sekundära hemostasen.
Klinisk relevans & Diagnostik
- Glanzmanns trombasteni beror på avsaknad av GP IIb/IIIa och ger en ren aggregationsdefekt med normalt trombocytantal men förlängd blödningstid.
- GP IIb/IIIa-antagonister är potenta trombocythämmare vars effekt, liksom effekten av ASA, klopidogrel och prasugrel, kan följas med Multiplate impedans-aggregometri på helblod.
- Adekvat aggregationshämning är centralt vid hög risk för arteriell trombos, t.ex. efter stentbehandling eller vid akut koronart syndrom (ACS).
- Analysprincip vid aggregometri: trombocyter som ackumuleras på elektrodytan ändrar impedansen mellan elektroderna, vilket registreras kontinuerligt.
Kopplingar
Relaterat: Glykoprotein Ib, Glykoprotein Ia-IIa, Glanzmanns trombasteni, Trombocytaggregation, Fibrinogen, Integriner, Aggregometri