Kärlsjukdom
Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 05 Koagulation och Hemostas
Vad är det?
Samlingsbegrepp för sjukliga förändringar i blodkärlens vägg, i praktiken oftast aterosklerotiskt orsakad kärlsjukdom. Patienter med aterosklerotisk kärlsjukdom är en av de patientkategorier som oftare drabbas av trombos och emboli.
Mekanism
- Ateroskleros innebär inlagring av LDL och inflammatoriska celler i kärlväggen med bildning av aterosklerotiska plack.
- När placket rupturerar exponeras kollagen och vävnadsfaktor mot blodet → snabb trombocytadhesion, aggregation och aktivering av koagulationskaskaden med artärtrombos som följd.
- Skadat endotel förlorar sina antitrombotiska egenskaper: mindre NO, mindre trombomodulin och mer PAI-1 med hämmad fibrinolys.
- Turbulent flöde kring stenoser bidrar till trombocytaktivering.
- Riskmarkörer som lipoprotein(a) kopplar samman lipidrubbning och nedsatt fibrinolys.
Klinisk relevans & Diagnostik
Arteriell tromboembolism uppstår ofta av annan orsak än venösa tromboser, och trombosutredningen ser därför annorlunda ut. Vid misstänkt arteriell tromboembolism undersöks främst Trombocyter, antitrombin (enz FX), Fibrinogen, Lipoprotein(a), lupusantikoagulans/kardiolipin-ak/beta-2-glykoprotein 1-ak samt CRP. Behandlingen är i huvudsak trombocythämmande (ASA, klopidogrel), och effekten kan följas med impedansaggregometri — särskilt viktigt efter stentbehandling och vid akut koronart syndrom.
Kopplingar
Relaterat: Ateroskleros, Arteriell trombos, Arteriell tromboembolism, Lipoprotein(a), Hjärt-kärlsjukdom, Stent, Trombos