Neuroradiologi
Kurs: MDBI Del: 01 Radiologi
Målsättning
- Kunna förklara indikationer och vanliga frågeställningar som besvaras med DT hjärna och DT-angiografi.
- Kunna förklara radiologiska fynd vid intrakraniell blödning respektive infarkt.
- Kunna redogöra för hur angeläget och skadebegränsande rätt handläggning är vid akut stroke.
Neuroradiologin är där tidsfaktorn är som allra tydligast. Vid en misstänkt stroke är den första och viktigaste frågan om det rör sig om en blödning eller en propp, eftersom svaret avgör om patienten kan få proppupplösande behandling eller inte. Hela handläggningen bygger på att man snabbt kan skilja dessa två åt på bild, och det är detta avsnitt handlar om — vilka metoder som används och hur blödning och infarkt ser ut.
Metoder
DT hjärna
DT hjärna är förstahandsmetoden vid både skalltrauma och cerebrovaskulär sjukdom, av det enkla skälet att den är snabb och lättillgänglig dygnet runt. En viktig fysiologisk detalj är att jodkontrast normalt inte passerar den friska blod-hjärnbarriären — men om barriären är skadad, till exempel av en tumör, läcker kontrast ut och skadan blir synlig.
DT-angiografi
DT-angiografi är helt enkelt DT med jodkontrast tajmad till artärfas, vilket gör att man kan kartlägga hals- och intrakraniella artärer. Det är så man identifierar stora centrala tromboser — den information som avgör om trombektomi är möjlig.
MR hjärna
MR hjärna är överlägsen DT när det gäller anatomisk detalj och känslighet, särskilt för tidig infarkt (med diffusionssekvenser) och för komplicerade utredningar som MS och tumörer. Trots detta används MR sällan akut, eftersom den är mindre tillgänglig, tar längre tid och har fler kontraindikationer än DT.
Blödning kontra infarkt
Kärnan i akut neuroradiologi är att blödning och infarkt ser olika ut på DT — och att de dessutom uppträder i olika tempo.
| Blödning | Infarkt | |
|---|---|---|
| DT-utseende | Högattenuerande (ljus) | Lågattenuerande (mörk) |
| Tidsförlopp | Syns direkt | Syns först efter timmar |
Kliniskt går det inte att med säkerhet skilja en blödning från en infarkt — symtomen kan vara identiska — och det är just därför DT behövs som första åtgärd.
Akut stroke
Vid strokemisstanke är det avgörande att utesluta blödning innan man ger trombolys, eftersom proppupplösande behandling till en blödning vore katastrofal. Den akuta blödnings-DT:n görs därför utan kontrast — kontrastläckage vid en skadad barriär kan nämligen förväxlas med blödning, då båda är högattenuerande. Om DT-angiografin sedan visar en stor central propp finns möjlighet till trombektomi. Målet med både trombolys och trombektomi är detsamma: att rädda den hjärnvävnad som ännu inte hunnit skadas irreversibelt.
Definition
“Time is brain”: vid ischemisk stroke dör ~2 miljoner nervceller per minut utan reperfusion → snabb DT för att utesluta blödning är tidskritiskt.
Tenta-fokus
Blödning = ljus direkt; infarkt = mörk efter timmar. Akut blödningsfrågeställning görs utan kontrast. Stor central kärlocklusion på DT-angiografi → kandidat för trombektomi.
Klinisk pärla
MR är känsligast för tidig ischemi, men DT vinner i akut stroke eftersom den är snabb, tillgänglig dygnet runt och saknar MR:s kontraindikationer.