Datortomografi (DT)

Kurs: MDBI Del: 01 Radiologi Avsnitt: 01 Modaliteter och bildfysik

Vad är det?

Datortomografi (DT, “skiktröntgen”) använder röntgenstrålning men roterar röntgenröret runt patienten och rekonstruerar informationen till snittbilder. Stråldosen är oftast högre än vid slätröntgen, men informationsutbytet är klart större: detaljerad anatomi av mjukdelar och parenkymösa organ samt möjlighet att rekonstruera i valfritt plan (axialt, koronalt, sagittalt) och i 3D.

Mekanism

• Röntgenrör och detektorer roterar; datorn rekonstruerar en volym. Vävnadernas attenuering anges i Hounsfield-enheter (HU).

Struktur	HU (ungefär)
Luft	−1000
Fett	−100 till −50
Vatten	0
Färsk blödning	+50 till +70
Ben / förkalkning	+400 till +1000

• Med jodkontrast avbildas olika faser: artärfas, venös/parenkymfas och utsöndringsfas — valet styrs av frågeställningen (arteriell försörjning, generell blodförsörjning eller utsöndring i urin).
• CBCT är en variant med koniskt strålknippe.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Vanliga områden: hjärna, thorax, buk, kotpelare och trauma. Snabb och robust → förstahandsval vid mycket akutdiagnostik.
• Fördelar: snabb, hög tillgänglighet, helhetsöverblick, tredimensionell.
• Begränsningar: hög stråldos, jodkontrastens njurrisk.

Tenta-fokus

DT ger högre stråldos än en konventionell röntgenundersökning (DT-buk ≈ 6–10 mSv ≈ 6–10 års bakgrundsstrålning). Väg alltid nytta mot risk, särskilt hos barn och gravida.

Klinisk pärla

Färsk blödning är högattenuerande (ljus) på DT direkt, medan en infarkt blir lågattenuerande (mörk) först efter timmar — grunden för akut strokehandläggning.

Kopplingar

Relaterat: Konventionell röntgen, Cone beam-datortomografi (CBCT), Jodkontrastmedel, DT-angiografi, Hounsfield-enheter, DT hjärna, DT thorax, DT buk