Scintigrafi
Kurs: MDBI Del: 01 Radiologi Avsnitt: 01 Modaliteter och bildfysik
Vad är det?
Scintigrafi är en nuklearmedicinsk metod. Radioaktiva isotoper (radiofarmaka) binds till bärarmolekyler som tillförs patienten och ansamlas i det undersökta organet i olika stor utsträckning. Patienten blir därmed en strålkälla som läses av med en gammakamera. Metoden avbildar funktion snarare än anatomi och innebär att patienten utsätts för joniserande strålning.
Mekanism
- Radiofarmakat injiceras (oftast i.v.), ansamlas selektivt, och gammakameran registrerar strålningen → funktionell och ofta kvantitativ bild.
- Kan kombineras med DT (t.ex. SPECT/DT) för att lägga funktion ovanpå anatomi.
Klinisk relevans & Diagnostik
- Vanliga områden: skelett (metastasscreening), lungor (perfusion) och njurar (DMSA).
- Fördelar: hög känslighet, funktionell information, alternativ vid kontrastmedelsallergi.
- Begränsningar: låg specificitet och rumslig upplösning; utförs kontorstid på större sjukhus.
Tenta-fokus
Scintigrafi visar funktion/upptag, inte anatomi — hög sensitivitet men låg specificitet. Ett positivt upptag måste ofta karaktäriseras vidare.
Klinisk pärla
Eftersom nuklearmedicin inte kräver jodkontrast är Lungscintigrafi och Renografi bra alternativ vid njursvikt eller kontrastmedelsallergi.
Kopplingar
Relaterat: PET (Positronemissionstomografi), Radiofarmaka, Skelettscintigrafi, Lungscintigrafi, Renografi, Joniserande strålning