Kontrastmedel
Kurs: MDBI Del: 01 Radiologi Avsnitt: 04 Kontrastmedel
Vad är det?
Kontrastmedel har som enda uppgift att förstärka skillnader mellan kroppens vävnader i bilden. De används vid alla modaliteter utom scintigrafi, och är anpassade till respektive metods fysik. Alla kan ge biverkningar — de påverkar inte bara bilden utan har även effekter på levande vävnad.
Mekanism
- Positiva kontrastmedel har högre atommassa/elektrondensitet än mjukvävnad → attenuerar mer → ljusa i bilden.
- Negativa (luft, koldioxid) attenuerar mindre → mörka; används idag i mycket mindre utsträckning.
| Typ | Modalitet | Elimination | Huvudrisk |
|---|---|---|---|
| Jodkontrastmedel | DT, angiografi, genomlysning | Njurar | Njurskada, överkänslighet |
| Bariumsulfat | Genomlysning magtarm | Passerar tarmen | Perforation |
| Gadolinium | MR | Njurar | Nefrogen systemisk fibros |
| Ultraljudskontrastmedel | Ultraljud | Utandning | Mycket få |
Klinisk relevans & Diagnostik
- Vid DT och MR ges kontrast oftast intravenöst och bilder tas i olika faser (arteriell, parenkym/venös, utsöndring).
- Risk och kontraindikationer måste vägas in i varje klinisk situation (se respektive kontrastnot).
Klinisk pärla
Minnesregel: positiv = tät = vit (jod, barium), negativ = luftig = svart (koldioxid, luft).
Kopplingar
Relaterat: Jodkontrastmedel, Bariumsulfat, Gadolinium (MR-kontrastmedel), Ultraljudskontrastmedel, Kontrastmedelsinducerad njurskada, Elektrondensitet