Akut buk

Kurs: Basvetenskap 6

Typ	Kliniskt syndrom — akut buksmärta som kan kräva omedelbar åtgärd
Definition	Buksmärta <7 dygn där kirurgisk eller annan akut behandling kan behövas
Vanligaste orsaker	Ospecifik buksmärta (30 %), Appendicit, Gallstensanfall, Ileus, Divertikulit
Nyckelundersökning	Anamnes + palpation + CT buk med kontrast
Livshotande	Rupturerat aortaaneurysm, Tarmischemi, Perforation, Extrauterin graviditet

Vad är det?

• Samlingsbegrepp för akut insättande buksmärta där tillståndet potentiellt är livshotande och kräver skyndsam handläggning. Diagnosen “akut buk” är alltså ett arbetsläge, inte en slutdiagnos.
• Utgör 5–10 % av alla akutmottagningsbesök. Cirka en tredjedel får ingen specifik diagnos (“non-specific abdominal pain”).

Smärtfysiologi

• Visceral smärta: förmedlas av C-fibrer via sympatiska afferenter; diffus, molande, dåligt lokaliserad och refereras till medellinjen enligt embryologiskt ursprung — foregut epigastriet, midgut navelplanet, hindgut nedre buken.
• Parietal smärta: somatiska nerver i Peritoneum parietale; skarp, väl lokaliserad, förvärras av rörelse och hosta. Uppträder när inflammationen når bukhinnan.
• Det klassiska förloppet vid Appendicit — diffus navelsmärta som efter timmar vandrar till McBurneys punkt — illustrerar övergången från visceral till parietal smärta.
• Refererad smärta: diafragmaretning ger skuldersmärta (n. phrenicus, C3–C5); njursten ger smärta ut mot ljumske.

Orsaker efter lokalisation

Lokalisation	Vanliga diagnoser
Epigastriet	Ulcus, Pankreatit, Hjärtinfarkt (inferior)
Höger hypokondrium	Kolecystit, Gallstensanfall, Kolangit
Höger fossa	Appendicit, Crohns sjukdom, Ovarialcysta
Vänster fossa	Divertikulit, Kolit
Nedre buken	Urinretention, Salpingit, Extrauterin graviditet
Diffus	Ileus, Peritonit, Tarmischemi, Ketoacidos

Diagnostik

• Anamnes: debut (plötslig = perforation, kärlkatastrof eller sten), karaktär, förlopp, avföring, kräkning, miktion, senaste menstruation.
• Status: allmäntillstånd, vitalparametrar, inspektion, auskultation, systematisk palpation med start längst från smärtan. Släppömhet och muskelförsvar talar för peritonitretning.
• Obligat: graviditetstest på alla fertila kvinnor, rektalpalpation, samt EKG vid epigastriesmärta hos äldre.
• Labb: CRP, LPK, Laktat, leverstatus, Amylas, Kreatinin, blodgas, urinsticka, blodgruppering och bastest.
• Bilddiagnostik: CT buk med intravenös kontrast är förstahandsval hos vuxna; Ultraljud vid misstänkt gallvägs- eller gynekologisk orsak och hos barn och gravida.

Röda flaggor

• Plötslig, maximal smärta från första sekunden → perforation eller Rupturerat aortaaneurysm.
• Smärta som kraftigt överstiger palpationsfyndet → Tarmischemi (mesenteriell ischemi) tills motsatsen bevisats; förhöjt Laktat är sent fynd.
• Cirkulatorisk påverkan, feber >38,5 °C, brädhård buk, upphävda tarmljud.
• Äldre, immunsupprimerade och diabetiker har ofta diskreta fynd trots allvarlig sjukdom.

Handläggning

• ABCDE, två grova infarter, vätska, smärtlindring med Opioider (fördröjer inte diagnostiken — gammal myt), antiemetika.
• Fasta och ventrikelsond vid ileus eller kräkning; Urinkateter för diuresmätning.
• Antibiotika vid misstänkt perforation, peritonit eller kolangit — efter blododling.
• Tidig kirurgkontakt; vid instabil patient med misstänkt ruptur eller ischemi går man direkt till operation eller intervention.

Klinisk pärla

Hos varje patient över 50 år med akut buk- eller ryggsmärta och cirkulatorisk påverkan ska Rupturerat aortaaneurysm uteslutas med bedside-ultraljud inom minuter. Diagnosen missas ofta eftersom smärtan misstolkas som njursten.

Tenta-fokus

Smärta ur proportion till statusfynd hos patient med Förmaksflimmer = mesenteriell Tarmischemi tills motsatsen bevisats. Graviditetstest är obligatoriskt på alla fertila kvinnor — missad Extrauterin graviditet är en klassisk katastrof.

Kopplingar

• Appendicit — vanligaste kirurgiska orsaken hos unga
• Peritonit — gemensam slutväg vid perforation
• Tarmischemi — svårast att diagnostisera i tid
• Ileus — mekaniskt eller paralytiskt hinder
• CT buk — avgörande bilddiagnostisk metod