Kolit

Kurs: Basvetenskap 6

Typ	Inflammation i kolonslemhinnan
Huvudorsaker	Infektiös, Inflammatorisk tarmsjukdom, ischemisk, mikroskopisk, läkemedel/strålning
Nyckelfynd	Blodig eller slemmig Diarré, tenesmer, buksmärta, feber
Diagnostik	Fekalt kalprotektin, faecesodling, Koloskopi med biopsi, DT buk
Farligt tillstånd	Toxisk megakolon, perforation

Vad är det?

• Inflammation begränsad till kolon (till skillnad från enterit i tunntarm eller enterokolit som drabbar båda).
• Kliniskt kännetecknad av kolontypsdiarré: små, frekventa, blodiga/slemmiga avföringar med trängningar (tenesmer) och krampartad smärta i nedre buken.
• Tunntarmsdiarré ger i stället stora volymer, ingen blod, periumbilikal smärta.

Etiologisk indelning

Typ	Orsak	Typiskt fynd
Infektiös	Campylobacter, Salmonella, Shigella, EHEC, Entamoeba histolytica	Akut debut, feber, resa/matanamnes
Pseudomembranös	Clostridioides difficile	Antibiotikaanamnes, gulvita plack
Ulcerös kolit	Autoimmun	Kontinuerlig, rektumengagemang, ytlig inflammation
Crohns sjukdom	Autoimmun	Segmentell, transmural, granulom, skip lesions
Ischemisk	Hypoperfusion i vattendelarzon	Äldre, plötslig smärta, “thumbprinting”
Mikroskopisk	Kollagen/lymfocytär	Vattnig diarré utan blod, normal endoskopi
Strålning/läkemedel	Strålbehandling, NSAID, Checkpointhämmare	Anamnestisk koppling

Patofysiologi

• Barriärskada och epitelnekros → förlust av vatten- och elektrolytabsorption i kolon (normalt 1,5 L/dygn).
• Inflammatorisk infiltration av neutrofiler i kryptor ger kryptabscesser — ospecifikt men typiskt vid både infektion och Ulcerös kolit.
• Kronisk inflammation ger kryptdistorsion och Paneth-cellsmetaplasi — det som skiljer kronisk IBD från akut självbegränsande kolit histologiskt.
• Ischemisk kolit drabbar oftast vänsterkolon vid flexura lienalis (Griffiths punkt) och rektosigmoideum (Sudecks punkt) — vattendelarzoner mellan a. mesenterica superior/inferior och a. iliaca interna.

Symtom och statusfynd

• Blodig diarré, tenesmer, urgency, nattliga tarmtömningar (talar för organisk sjukdom).
• Feber, takykardi, viktnedgång; extraintestinala manifestationer vid IBD (Erythema nodosum, Uveit, Artrit, Primär skleroserande kolangit).
• Bukömhet över kolonramen; utspänd, tympanistisk buk och peritonit vid Toxisk megakolon.

Diagnostik

• Blodprover: CRP, LPK, Hb, albumin, elektrolyter.
• Fekalt kalprotektin skiljer inflammatorisk från funktionell tarmsjukdom (IBS) — < 50 µg/g talar starkt emot IBD.
• Faecesodling + PCR-panel, C. difficile-toxin (GDH + toxin, ev. PCR).
• Koloskopi med biopsier från alla segment inkl. terminala ileum. Vid svår kolit görs begränsad sigmoideoskopi utan förberedelse (perforationsrisk).
• Buköversikt/DT vid misstänkt megakolon: kolontransversum > 6 cm.

Behandling

• Rehydrering och elektrolytkorrigering är basen.
• Infektiös kolit: oftast självläkande; antibiotika vid svår Campylobacter (Azitromycin) eller Shigella. Undvik antibiotika och loperamid vid EHEC — ökad risk för HUS.
• C. difficile: Vankomycin po eller fidaxomicin; sätt ut utlösande antibiotika.
• Ulcerös kolit: Mesalazin (5-ASA), Kortikosteroider, Azatioprin, biologiska (Infliximab, vedolizumab).
• Kirurgi (kolektomi) vid toxisk megakolon, perforation, refraktär blödning.

Klinisk pärla

Nydebuterad blodig diarré hos patient med känd Ulcerös kolit ska alltid C. difficile-testas — superinfektion är vanlig och feltolkas ofta som skov, vilket leder till felaktig steroidupptrappning.

Tenta-fokus

Kunna skilja Ulcerös kolit (kontinuerlig, från rektum, mukosal, kryptabscesser) från Crohns sjukdom (segmentell, transmural, granulom, fistlar). Ischemisk kolit sitter i vattendelarzoner hos äldre med kärlsjukdom.

Kopplingar

• Ulcerös kolit — kronisk mukosal kolit
• Crohns sjukdom — transmural, segmentell
• Clostridioides difficile — pseudomembranös kolit
• Fekalt kalprotektin — screeningmarkör för tarminflammation
• Toxisk megakolon — livshotande komplikation
• Muscularis mucosae — gränsskikt som avgör invasionsdjup