Blodig diarré
Kurs: Basvetenskap 6
| Typ | Kardinalsymtom (dysenteri) |
| Definition | Lös avföring med synligt blod, ofta med slem, tenesmer och feber |
| Mekanism | Invasiv eller cytotoxinmedierad kolonslemhinneskada |
| Vanligaste agens | Campylobacter, Salmonella, Shigella, EHEC, Entamoeba histolytica |
| Röd flagga | Blodig diarré utan feber hos barn → misstänk EHEC/HUS |
Vad är det?
- Blodig diarré (dysenteri) uppstår när slemhinnan i kolon skadas så att blod läcker ut i tarmlumen — till skillnad från sekretorisk vattnig diarré där slemhinnan är intakt.
- Två huvudmekanismer: invasion av epitelceller (Shigella, Campylobacter, Salmonella, Entamoeba) och cytotoxinmedierad endotel- och epitelskada (EHEC:s shigatoxin, C. difficile-toxin).
Infektiösa orsaker
| Agens | Ledtrådar | Behandling |
|---|---|---|
| Campylobacter jejuni | Vanligast i Sverige, prodrom med feber och buksmärta, kyckling | Oftast ingen; Azitromycin vid svår sjukdom |
| Salmonella (non-typhi) | Feber, kräkning, ägg/kyckling | Antibiotika endast vid risk för invasiv sjukdom |
| Shigella | Låg infektionsdos (10–100), tenesmer, hög feber | Azitromycin/ciprofloxacin — förkortar smittsamhet |
| EHEC/STEC (O157:H7) | Ofta afebril, kraftig buksmärta, blodig diarré dag 2–3 | Ingen antibiotika — ökar HUS-risk |
| Clostridioides difficile | Antibiotikaanamnes, pseudomembran | Vankomycin po eller fidaxomicin |
| Entamoeba histolytica | Tropikresa, subakut förlopp, leverabscess | Metronidazol + luminalt medel |
| Yersinia enterocolitica | Pseudoappendicit, erythema nodosum | Oftast expektans |
Icke-infektiösa differentialdiagnoser
- Inflammatorisk tarmsjukdom — Ulcerös kolit och Mb Crohn; smygande debut över veckor, nattliga tarmtömningar, viktnedgång.
- Ischemisk kolit — äldre, plötslig vänstersidig buksmärta följt av blodig avföring inom 24 timmar.
- Kolorektalcancer, divertikelblödning, strålproktit, NSAID-kolit.
- Blödande Hemorrojder ger blod på (inte i) avföringen utan diarré.
Utredning
- Anamnes: resa, antibiotika, kosthållning (opastöriserad mjölk, otillräckligt tillagat nötkött), sjuka i omgivningen, immunsuppression, duration.
- Faecesodling samt PCR-panel för tarmpatogener; specifikt EHEC/shigatoxin-PCR vid blodig diarré.
- Lab: CRP, Blodstatus, elektrolyter, Kreatinin, LD, Haptoglobin och blodutstryk vid HUS-misstanke.
- Kalprotektin i faeces skiljer inflammatorisk från funktionell tarmsjukdom vid utebliven infektionsdiagnos.
- Koloskopi vid symtom >2 veckor utan påvisat agens.
Handläggning
- Vätske- och elektrolytersättning är basen — peroral rehydrering i första hand.
- Loperamid är kontraindicerat vid feber och blodig diarré (risk för toxisk megakolon och förlängd bakteriell utsöndring).
- Empirisk antibiotika endast vid septisk påverkan, immunsuppression, hög ålder eller känd shigellos — aldrig vid misstänkt EHEC.
- Anmälningsplikt enligt Smittskyddslagen för salmonella, shigella, campylobacter, EHEC, yersinia och amöbadysenteri.
Klinisk pärla
Blodig diarré hos ett barn som är afebrilt men har mycket ont i magen ska väcka stark misstanke om EHEC. Följ Hb, trombocyter och kreatinin i minst en vecka — HUS debuterar typiskt 5–10 dygn efter diarrédebut, ofta när diarrén börjat avta.
Tenta-fokus
Antibiotika vid EHEC ökar risken för HUS genom att inducera fagbaserad shigatoxinproduktion och toxinfrisättning vid bakteriell lys. Detta och loperamidkontraindikationen är de två klassiska tentafällorna. Kunna även skilja invasiv (blodig, feber, låg volym, tenesmer) från sekretorisk diarré (vattnig, stor volym, sällan feber).
Kopplingar
- EHEC — agens med störst komplikationsrisk
- HUS — fruktad följdsjukdom
- Mb Crohn — icke-infektiös differentialdiagnos
- Ulcerös kolit — vanligaste inflammatoriska orsaken
- Campylobacter — vanligaste bakteriella tarmpatogenen i Sverige