Campylobacter
Kurs: Basvetenskap 6
Vad är det?
- Släkte av gramnegativa, spiralformade (S- eller måsvingeformade), mikroaerofila stavbakterier med polär flagell och korkskruvsliknande rörelse.
- Campylobacter jejuni är den vanligaste orsaken till bakteriell gastroenterit i Sverige och i höginkomstländer generellt — vanligare än Salmonella.
- Campylobacter coli och Campylobacter fetus (bakteriemi hos immunsupprimerade) är övriga kliniskt relevanta arter.
Epidemiologi och smittvägar
- Zoonos med reservoar i fjäderfä, nötkreatur, svin samt hund och katt.
- Smitta via otillräckligt tillagad kyckling, korskontamination i köket, opastöriserad mjölk och förorenat dricksvatten.
- Låg infektionsdos — några hundra bakterier räcker.
- Uttalad säsongsvariation med topp under sommaren; utlandssmitta är vanlig men inhemsk smitta dominerar.
Patofysiologi
- Bakterien koloniserar tunntarm och kolon, tar sig genom mukuslagret med hjälp av spiralform och flagell.
- Adhesion och invasion av tarmepitel ger inflammatorisk enterit med neutrofil infiltration, ulceration och blodig diarré.
- Producerar cytolethal distending toxin (CDT) som orsakar cellcykelarrest i värdcellen.
- Lipooligosackarid på bakterieytan kan efterlikna gangliosider (GM1) i perifera nerver — molekylär mimikry som ligger bakom postinfektiös Guillain-Barrés syndrom.
Symtom
- Inkubationstid 2–5 dagar.
- Prodrom med feber, huvudvärk och myalgi, följt av kraftiga buksmärtor och diarré som ofta blir blodig.
- Buksmärtan kan vara så uttalad och högersidig att den förväxlas med appendicit (pseudoappendicit vid mesenteriell lymfadenit).
- Självläkande på cirka en vecka, men bakterieutsöndring kvarstår i flera veckor.
Komplikationer
- Guillain-Barrés syndrom — Campylobacter är den vanligaste identifierade utlösaren; Miller Fisher-syndrom kopplas till anti-GQ1b.
- Reaktiv artrit, särskilt hos HLA-B27-positiva.
- Postinfektiös IBS, erythema nodosum och sällsynt bakteriemi (framför allt Campylobacter fetus).
Diagnostik och behandling
- Faecesodling på selektivt medium vid 42 °C i mikroaerofil atmosfär, eller PCR-panel för tarmpatogener (snabbare, numera förstahandsmetod på många lab).
- De flesta behöver bara vätskeersättning; antibiotika förkortar förloppet marginellt om det sätts in tidigt.
- Vid svår sjukdom, hög feber, immunsuppression eller graviditet: azitromycin är förstahandsval.
- Stigande kinolonresistens gör ciprofloxacin opålitligt, särskilt vid utlandssmitta från Sydostasien — Campylobacter är alltid resistent mot trimetoprim-sulfametoxazol.
- Anmälningspliktig enligt smittskyddslagen.
Klinisk pärla
En ung patient med feber, blodig diarré och intensiv högersidig buksmärta efter grillkyckling kan bli opererad i onödan — tänk pseudoappendicit vid Campylobacter innan du sätter kniven i.
Tenta-fokus
Campylobacter jejuni + molekylär mimikry mot GM1-gangliosid = Guillain-Barrés syndrom. Azitromycin är förstahandsval vid behandlingsindikation; kinoloner har hög resistens. Odlas mikroaerofilt vid 42 °C.
Kopplingar
- Guillain-Barrés syndrom — allvarligaste postinfektiösa komplikationen
- Molekylär mimikry — mekanismen bakom autoimmun nervskada
- Salmonella — viktig differentialdiagnos vid bakteriell gastroenterit
- Azitromycin — förstahandsantibiotikum
- Reaktiv artrit — HLA-B27-associerad följdsjukdom
- Hund — möjlig zoonotisk smittkälla