Livsmedelsburna infektioner
Kurs: Basvetenskap 6
| Typ | Infektioner och intoxikationer via föda eller dricksvatten |
| Vanligaste agens (SE) | Campylobacter, Salmonella, Norovirus, Clostridium perfringens |
| Nyckelfynd | Akut Diarré, kräkning, buksmärta, ibland feber |
| Inkubationstid | Timmar (toxin) till dagar (invasiv infektion) |
| Behandling | Rehydrering i första hand; antibiotika endast på indikation |
Vad är det?
- Sjukdom orsakad av mikroorganismer eller deras toxiner som intagits med mat eller vatten.
- Delas mekanistiskt i intoxikation (preformerat toxin i maten, kort inkubation) och infektion (bakterien måste föröka sig i tarmen, längre inkubation).
- Anmälningspliktigt enligt Smittskyddslagen för bland annat salmonella, shigella, EHEC, campylobacter och yersinia.
Indelning efter inkubationstid
| Inkubation | Agens | Typisk bild |
|---|---|---|
| 1–6 h | Staphylococcus aureus, Bacillus cereus (emetisk) | Häftiga kräkningar, lite feber |
| 8–16 h | Clostridium perfringens, B. cereus (diarrétyp) | Vattnig diarré, buksmärta |
| 12–48 h | Norovirus, Salmonella | Kräkning + diarré, ev. feber |
| 2–5 dygn | Campylobacter, Shigella, EHEC | Feber, blodig diarré, tenesmer |
| >1 vecka | Listeria monocytogenes, Yersinia enterocolitica | Sepsis/meningit resp. pseudoappendicit |
Patogenesmekanismer
- Preformerat toxin: Staphylococcus aureus enterotoxin är värmestabilt — uppvärmning dödar bakterien men inte toxinet. Verkar som Superantigen och stimulerar kräkcentrum via vagusafferenter.
- Sekretoriskt toxin: Vibrio cholerae koleratoxin ADP-ribosylerar Gs-protein → konstant Adenylatcyklas-aktivering → cAMP-stegring → massiv kloridsekretion via CFTR.
- Invasion: Salmonella och Shigella invaderar tarmepitel → inflammatorisk, ibland blodig diarré med leukocyter i faeces.
- Cytotoxin: EHEC O157:H7 producerar Shigatoxin som hämmar 60S-ribosomen → endotelskada → risk för HUS.
Symtom och varningstecken
- Kardinalsymtom: Diarré, kräkning, buksmärta, feber, allmän sjukdomskänsla.
- Blodig diarré talar för invasiv/cytotoxisk genes (EHEC, shigella, campylobacter) — inte för virusgastroenterit.
- Dehydrering bedöms via hudturgor, kapillär återfyllnad, urinproduktion, ortostatism och vikt.
- Extraintestinala komplikationer: Reaktiv artrit och Guillain-Barrés syndrom efter campylobacter, HUS efter EHEC, Reaktiv artrit efter yersinia och salmonella.
Diagnostik
- Faecesodling och/eller PCR-panel för tarmpatogener; PCR har hög känslighet men skiljer inte alltid bärarskap från sjukdom.
- Blododling vid feber och misstänkt invasiv sjukdom (särskilt Salmonella och Listeria monocytogenes).
- Clostridioides difficile-toxin vid antibiotikaanamnes.
- Vid utbrott: epidemiologisk utredning, typning (helgenomsekvensering) och spårning av smittkällan.
Behandling
- Vätske- och elektrolytersättning är hörnstenen — peroral vätskeersättning (ORS) med glukos utnyttjar intakt SGLT1-kotransport.
- Antibiotika är oftast inte indicerat vid okomplicerad enterit; ges vid svår sjukdom, sepsis, immunsuppression eller vissa agens.
- Ciprofloxacin eller Azitromycin vid indikation (azitromycin förstahandsval vid campylobacter pga kinolonresistens).
- Motorikhämmare (Loperamid) undviks vid blodig diarré och feber — ökar risken för toxinretention.
Klinisk pärla
Antibiotika vid misstänkt EHEC är kontraindicerat: baktericid behandling ökar frisättningen av Shigatoxin och därmed risken för HUS. Misstänk EHEC hos barn med blodig diarré utan hög feber — kontrollera Hb, trombocyter och kreatinin.
Tenta-fokus
Inkubationstiden är den enskilt mest diskriminerande anamnesuppgiften. Kräkning inom 1–6 h efter måltid = preformerat toxin (Staphylococcus aureus eller emetisk Bacillus cereus — klassiskt uppvärmt ris). Blodig diarré efter 2–5 dygn = invasiv bakterie. Gravid kvinna med feber efter mjukost = Listeria monocytogenes tills motsatsen bevisats.
Kopplingar
- Campylobacter — vanligaste bakteriella orsaken till enterit i Sverige
- Salmonella — invasiv enterit, ofta utlandssmitta
- EHEC — shigatoxinproducerande E. coli med risk för HUS
- Norovirus — dominerande virusorsak, mycket låg infektionsdos
- Listeria monocytogenes — riskgrupper: gravida, immunsupprimerade, äldre
- Rehydrering — den behandling som räddar flest liv globalt