Tenesmer

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

• Ihållande, smärtsam känsla av ofullständig tarmtömning med krampartad trängning till avföring trots att rektum är tom — “falsk defekationsträngning”.
• Motsvarande fenomen i urinvägarna kallas vesikala tenesmer (trängningar med känsla av kvarvarande urin).

Patofysiologi

• Uppstår vid inflammation, infiltration eller distension av rektum och distala kolon.
• Irritation aktiverar sträckreceptorer och nociceptorer i rektalväggen som via nervus pelvicus (parasympatiska sakrala S2–S4) signalerar full ampull — hjärnan tolkar detta som defekationsbehov trots tomt lumen.
• Åtföljs av ofrivillig kontraktion i rektum och ofullständig relaxation av sfinktrarna, vilket ger den krampartade smärtan.

Orsaker

• Infektiös kolit/proktit: Shigella (klassiskt — dysenteri), Campylobacter jejuni, EIEC, Salmonella, Entamoeba histolytica, Clostridioides difficile.
• Sexuellt överförd proktit: Neisseria gonorrhoeae, Chlamydia trachomatis (särskilt LGV-serovarer L1–L3), herpes simplex-virus, Treponema pallidum.
• Inflammatorisk tarmsjukdom: ulcerös kolit med proktit är den vanligaste icke-infektiösa orsaken; även Crohns sjukdom med rektalengagemang.
• Malignitet: rektalcancer, analcancer — tenesmer hos äldre utan infektion är ett alarmsymtom.
• Övrigt: strålproktit, ischemisk kolit, rektalprolaps, IBS med rektal överkänslighet, abscess i fossa ischiorectalis.

Diagnostik

• Anamnes: duration, blod och slem i avföringen, feber, resa, sexualanamnes, viktnedgång.
• Rektalpalpation och proktoskopi/rektoskopi; koloskopi med biopsi vid utebliven infektiös förklaring.
• Faecesodling/PCR-panel, C. difficile-toxin, parasitmikroskopi; vid proktit hos MSM även gonorré- och klamydia-PCR från rektum.
• F-kalprotektin för att skilja inflammatorisk från funktionell orsak.

Behandling

• Riktas mot grundorsaken: antibiotika vid bakteriell dysenteri eller proktit, mesalazinsuppositorier vid ulcerös proktit, kirurgi vid malignitet.
• Symtomlindring: sittbad, lokalanestetika, i vissa fall lokala steroider.
• Loperamid ska undvikas vid feber och blodig diarré — risk för toxisk megakolon och förlängd bakterieutsöndring.

Klinisk pärla

Tenesmer + blodig diarré + feber = dysenterisk bild och därmed invasiv patogen i distala kolon. Detta skiljer sig helt från den vattniga, feberfria sekretoriska diarrén vid ETEC eller kolera, där tenesmer saknas eftersom sjukdomen sitter i tunntarmen.

Tenta-fokus

Kunna att tenesmer lokaliserar sjukdomen till rektum/distala kolon. Nya tenesmer hos person >50 år utan infektionstecken ska utredas med koloskopi för rektalcancer — inte behandlas symtomatiskt.

Kopplingar

• Shigella — klassisk infektiös orsak
• Ulcerös kolit — vanligaste icke-infektiösa orsaken
• Proktit — det anatomiska korrelatet
• Turistdiarré — sammanhang där tenesmer signalerar invasiv patogen
• Rektalcancer — alarmdiagnos