Cystor och maskägg

Kurs: Basvetenskap 6

Typ	Laboratoriemetod — mikroskopisk parasitundersökning av faeces (förkortas C&M)
Frågeställning	Intestinala Protozoer och Helminter
Provtagning	3 prover tagna olika dagar; formalinrör eller SAF-medium
Nyckelfynd	Cystor/trofozoiter av protozoer, ägg och larver av maskar
Begränsning	Fångar inte Enterobius vermicularis eller vävnadsparasiter

Princip

• Parasiter utsöndras i faeces i vilostadier: protozoer som cystor, helminter som ägg eller larver.
• Utsöndringen är intermittent — därav kravet på minst tre prover tagna med 1–2 dygns mellanrum, vilket höjer sensitiviteten från ca 60 % till > 90 %.
• Provet koncentreras (formalin-etyl-acetat-sedimentation) och undersöks i ljusmikroskop, ofta med jodfärgning eller trikromfärgning.

Utförande

• Prov tas i formalinrör eller SAF; ofixerat prov måste nå labbet inom 1–2 timmar för att trofozoiter ska vara igenkännliga.
• Undvik prov inom 1–2 veckor efter kontrastmedel (barium), antacida, laxermedel eller antibiotika — dessa förstör morfologin.
• Kompletterande metoder beställs separat: PCR-panel (Giardia, Cryptosporidium, Entamoeba), antigen-EIA, syrafast färgning (modifierad Ziehl-Neelsen) för Cryptosporidium och Cyclospora.
• Enterobius vermicularis (springmask) diagnostiseras med tejpprov perianalt på morgonen, inte med C&M.

Vad man letar efter

Fynd	Storlek	Parasit	Klinik
Cysta, 4 kärnor	10–15 µm	Entamoeba histolytica/dispar	Blodig diarré, leverabscess
Cysta, 4 kärnor, “gubbansikte”	8–12 µm	Giardia lamblia	Fettdiarré, malabsorption
Oocysta, syrafast	4–6 µm	Cryptosporidium	Vattnig diarré, svår vid HIV
Ägg, gallärg-format, tjock skal	45–75 µm	Ascaris lumbricoides	Buksmärta, ileus, Löfflers syndrom
Ägg, tunnformat med proppar	50–55 µm	Trichuris trichiura	Rektalprolaps hos barn
Rhabditiform larv	ca 250 µm	Strongyloides stercoralis	Hyperinfektion vid steroider
Ägg med lateral tagg	110–170 µm	Schistosoma mansoni	Portal hypertension
Litet operculerat ägg	ca 30 µm	Opisthorchis felineus, Clonorchis sinensis	Kolangit, kolangiokarcinom
Proglottid/ägg med radiär strimning	30–40 µm	Taenia	Cysticerkos vid T. solium

Tolkning

• Entamoeba histolytica kan inte skiljas morfologiskt från apatogena E. dispar — kräver PCR eller antigentest för artbestämning.
• Fynd av apatogena protozoer (Entamoeba coli, Endolimax nana, Blastocystis) är vanligt och ska normalt inte behandlas, men signalerar fekal-oral exponering.
• Kvantitativ äggräkning (Kato-Katz) används i epidemiologiska studier och vid Massbehandling för att bedöma smittbörda.
• Negativ C&M utesluter inte parasitos — vid stark klinisk misstanke komplettera med serologi, PCR eller duodenalaspirat.

Fallgropar

• Pollen, växtceller, muskelfibrer och luftbubblor misstas ofta för ägg — “pseudoparasiter”.
• Fett- och stärkelsekorn kan likna cystor vid jodfärgning.
• Eosinofili i blod talar för vävnadsinvasiv helmint; rent luminala maskar och protozoer ger sällan eosinofili.
• Vid immunsuppression: tänk alltid på Strongyloides stercoralis före steroidbehandling — hyperinfektionssyndrom har hög mortalitet.

Klinisk pärla

Reseanamnes styr provvalet. Vattnig diarré efter Indien/Sydostasien → Giardia och Cryptosporidium (PCR har högre känslighet än mikroskopi). Blodig diarré + feber → tänk Entamoeba histolytica men uteslut först bakteriell orsak. Eosinofili + resa → helmintutredning inklusive serologi, inte bara C&M.

Tenta-fokus

Kunna att tre prover olika dagar krävs på grund av intermittent utsöndring, och att springmask kräver tejpprov, inte C&M. Kunna skilja de fyra vanligaste protozocystorna på kärnantal och storlek, samt att E. histolytica och E. dispar är morfologiskt identiska.

Kopplingar

• Giardia lamblia — vanligaste importerade protozoinfektionen i Sverige
• Entamoeba histolytica — kräver molekylär artbestämning
• Opisthorchis felineus — leverflundra vars ägg påvisas med denna metod
• Ekinokockcysta — undantag: diagnostiseras med bild och serologi, inte faecesprov
• Massbehandling — bygger på äggräkning för att bedöma prevalens och effekt