Pseudomembran

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

• En falsk membran — en gulvit till gråbrun beläggning på en slemhinna, bestående av Fibrin, nekrotiskt epitel, Neutrofiler, cellrester och mikroorganismer.
• Kallas “pseudo” eftersom den inte är en äkta anatomisk hinna utan ett inflammatoriskt exsudat som fastnat på ytan efter epitelnekros.

Bildningsmekanism

• Toxin- eller inflammationsmedierad epitelnekros exponerar underliggande vävnad.
• Ökad kärlpermeabilitet → fibrinrikt exsudat koagulerar på ytan.
• Neutrofiler vandrar in i exsudatet → den karakteristiska gulvita färgen.
• Membranen sitter adherent — vid försök att lossa dem blöder underlaget, vilket skiljer dem från lös beläggning som vid Oral candidos.

De två klassiska situationerna

1. Pseudomembranös kolit — Clostridioides difficile

• Utlöses av Antibiotikabehandling som slår ut den normala Tarmfloran (Klindamycin, Cefalosporiner, Fluorokinoloner, Ampicillin).
• Toxin A (enterotoxin) och Toxin B (cytotoxin) glukosylerar och inaktiverar Rho-GTPaser → kollaps av Aktincytoskelettet → cellrundning, förlust av tight junctions, apoptos.
• Endoskopiskt ses gulvita plack på 2–10 mm som kan flyta samman (“vulkanutbrott”-utseende) i kolon.
• Symtom: vattnig Diarré, Buksmärta, feber, Leukocytos (ibland extrem), hypoalbuminemi.
• Fruktad komplikation: Toxisk megakolon och perforation.
• Diagnostik: GDH-antigen + toxinpåvisning, alternativt PCR mot toxingener. Behandling: Vankomycin peroralt eller Fidaxomicin; Metronidazol endast i lindriga fall vid resursbrist. Vid recidiv: Fekal mikrobiotatransplantation.

2. Difteri — Corynebacterium diphtheriae

• Difteritoxin ADP-ribosylerar Elongeringsfaktor 2 (EF-2) → proteinsyntesen stannar → nekros av svalgepitel.
• Ger en gråaktig, seg pseudomembran över Tonsiller, svalg och larynx som blöder vid avlossning.
• Kan ge livshotande luftvägsobstruktion (“äkta krupp”), samt systemisk toxinskada med Myokardit och Polyneuropati (gomparalys, ackommodationspares).
• Diagnos: odling på Loefflers medium/tellurit, toxinpåvisning (Elek-test). Behandling: Difteriantitoxin omedelbart + Penicillin eller Erytromycin.
• Förebyggs med Difterivaccin (toxoid) i Barnvaccinationsprogrammet.

Andra förekomster

• Pseudomembranös laryngotrakeit vid svår Stafylokockinfektion.
• Nekrotiserande esofagit, ischemisk kolit och Behçets sjukdom kan ge liknande beläggningar.
• Skenbar pseudomembran: Oral candidos (torsk) ger vita beläggningar som lätt skrapas bort utan blödning — viktig skillnad.

Klinisk pärla

Testet vid sängkanten: en äkta pseudomembran sitter fast och blöder när du skrapar (difteri); candidabeläggning lossnar lätt och lämnar rodnad men inte blödande yta. Vid diarré hos en sjukhusvårdad patient som fått antibiotika senaste 8 veckorna — tänk C. difficile, även om antibiotikan är utsatt.

Tenta-fokus

Kunna de två toxinmekanismerna: C. difficile toxin A/B → glukosylerar Rho-GTPaser → cytoskelettkollaps kontra difteritoxin → ADP-ribosylerar EF-2 → stoppad proteinsyntes. Kunna att difteri behandlas med antitoxin först — antibiotika ensamt räddar inte patienten eftersom redan frisatt toxin binder irreversibelt.

Kopplingar

• Clostridioides difficile — orsakar pseudomembranös kolit
• Corynebacterium diphtheriae — orsakar svalgpseudomembran
• Difteritoxin — mekanismen bakom difterimembranen
• Toxisk megakolon — komplikationen vid svår CDI
• Fekal mikrobiotatransplantation — behandling vid recidiverande CDI