Oral candidos

Kurs: Basvetenskap 6

Typ	Opportunistisk Svampinfektion i munslemhinnan
Agens	Candida albicans (ca 80 %), C. glabrata, C. krusei
Nyckelfynd	Vita, avskrapbara beläggningar med rodnad botten
Diagnostik	Klinisk bild + KOH-preparat, odling vid terapisvikt
Behandling	Nystatin eller Flukonazol
Varningssignal	Oförklarad candidos hos vuxen → utred HIV

Vad är det?

• Infektion i munhålans slemhinna orsakad av jästsvampen Candida albicans, som är en normal kommensal hos 30–60 % av friska.
• Sjukdom uppstår först när balansen rubbas — svampen är en opportunist, inte en klassisk patogen.
• Kallas även torsk (hos spädbarn) eller soor.

Etiologi och riskfaktorer

• Lokala: tandprotes (protesstomatit), muntorrhet (Xerostomi), inhalationssteroider utan munsköljning, rökning, dålig munhygien.
• Systemiska: Diabetes mellitus, Antibiotikabehandling (rubbar normalfloran), Kortikosteroider, Cytostatika, järn- och B12-brist.
• Immunbrist: HIV (CD4 < 200–400), hematologisk malignitet, transplantation, nyfödda och äldre.

Patogenes

• Candida växer som jästform (kommensal) men övergår till hyf-/pseudohyfform vid invasion — morfologiskt skifte styrt av bl.a. Efg1/Hwp1.
• Adhesiner (Als-familjen) binder epitel; sekreterade aspartylproteaser (Sap) och candidalysin bryter ner slemhinnebarriären.
• Biofilm på proteser och katetrar ger kraftigt ökad antimykotikatolerans.
• Försvar sker via Th17-svar och neutrofiler — därför ger IL-17-hämmare och neutropeni ökad risk.

Kliniska former

Form	Utseende	Karakteristika
Pseudomembranös (torsk)	Vita avskrapbara plack	Blöder lätt vid avskrapning; vanligast
Erytematös/atrofisk	Rodnad, ömmande slemhinna	Ofta gomslemhinna under protes; sveda
Hyperplastisk	Vita, ej avskrapbara plack	Kan vara premalign — biopsera
Angulär cheilit	Sprickor i mungiporna	Ofta blandinfektion med Staphylococcus aureus

Symtom

• Sveda, smärta, förändrad smak (dysgeusi), muntorrhet.
• Sväljsmärta eller retrosternal smärta talar för spridning till esofageal candidos.
• Barn: matningssvårigheter, gnällighet.

Diagnostik

• Främst klinisk. Skrapprov för direktmikroskopi med KOH-preparat visar jästceller och pseudohyfer.
• Odling med resistensbestämning vid terapisvikt eller recidiv (misstänk C. glabrata — nedsatt azolkänslighet).
• Biopsi vid hyperplastisk form för att utesluta Dysplasi eller Skivepitelcancer.

Differentialdiagnoser

• Oral hårig leukoplaki (EBV, ej avskrapbar, tungans sidorand).
• Lichen planus, leukoplaki, Aftös stomatit, kemisk brännskada.

Behandling

• Lokalt förstahandsval: Nystatin oral suspension 1 mL x 4 i 1–2 veckor, eller mikonazol munhålegel.
• Systemiskt: Flukonazol 100–200 mg x 1 i 7–14 dagar vid utbredd, esofageal eller immunsuppressionsrelaterad sjukdom.
• Vid azolresistens: Ekinokandiner (kaspofungin) eller Amfotericin B.
• Åtgärda orsak: proteshygien, munsköljning efter inhalationssteroid, glukoskontroll, salivstimulering.

Klinisk pärla

Skrapbarhet skiljer formerna: pseudomembranös candidos går att skrapa bort och lämnar en rodnad, lätt blödande botten — Leukoplaki och hyperplastisk candidos gör det inte. Det som inte går att skrapa bort ska biopseras.

Tenta-fokus

Oral candidos hos en tidigare frisk vuxen utan lokala riskfaktorer är en HIV-indikatorsjukdom. Esofageal candidos är dessutom en AIDS-definierande diagnos. Ta HIV-test.

Kopplingar

• Candida albicans — agens; dimorf jästsvamp med hyfbildning som virulensfaktor
• HIV — viktig bakomliggande immunbrist vid oförklarad candidos
• Flukonazol — azol som hämmar lanosterol-14-alfa-demetylas
• Nystatin — polyen som binder ergosterol, ges lokalt
• Normalflora — antibiotika rubbar balansen och predisponerar
• Th17-svar — central immunförsvarsmekanism mot slemhinnecandida