Fekalt kalprotektin
Kurs: MDBI
| Typ | Biomarkör i faeces för tarminflammation |
| Ursprung | Kalciumbindande protein i Neutrofil granulocyters cytoplasma (60 % av lösligt protein) |
| Princip | Neutrofiler migrerar in i tarmlumen vid inflammation och frisätter kalprotektin |
| Gränsvärde | < 50 µg/g normalt; > 150–250 µg/g talar för Inflammatorisk tarmsjukdom |
| Huvudnytta | Skilja IBS från IBD och monitorera skovaktivitet |
| Fallgrop | Ospecifik — stiger även vid infektion, NSAID, malignitet och divertikulit |
Princip
- Kalprotektin är en heterodimer av S100A8 och S100A9 (MRP8/MRP14), tillsammans cirka 36 kDa.
- Utgör upp till 60 % av det lösliga cytosolproteinet i neutrofiler och finns även i monocyter och aktiverade makrofager.
- Verkar antimikrobiellt genom att chelera zink och mangan och därmed svälta bakterier på essentiella metaller — en form av “nutritional immunity”. Fungerar också som DAMP och aktiverar TLR4 och RAGE.
- Vid tarminflammation transmigrerar neutrofiler genom epitelet ut i lumen och frisätter kalprotektin, som är extremt stabilt i faeces — hållbart upp till 7 dagar i rumstemperatur, vilket är avgörande för metodens praktiska användbarhet.
- Nivån korrelerar väl med histologisk och endoskopisk inflammationsgrad i kolon.
Utförande
- Patienten lämnar ett litet faecesprov (cirka 5 g eller motsvarande en ärta) i särskilt provrör med extraktionspinne.
- Bör tas från första morgonavföringen; kan förvaras i kylskåp och skickas i rumstemperatur.
- Analyseras med ELISA eller immunkemisk metod. Patientnära snabbtester och hemtester finns.
- Betydande dag-till-dag-variation (upp till 50 %) — vid gränsvärden bör provet upprepas efter 2–4 veckor snarare än att tolkas som absolut sanning.
Tolkning
| Nivå (µg/g) | Tolkning | Handläggning |
|---|---|---|
| < 50 | Normalt | Talar starkt mot IBD; överväg IBS eller funktionell besvär |
| 50–150 | Gråzon | Upprepa efter 4–6 veckor, väg mot klinik |
| 150–250 | Förhöjt | Utred vidare, oftast Koloskopi |
| > 250 | Klart förhöjt | Aktiv inflammation; koloskopi |
| > 500–1000 | Kraftigt förhöjt | Uttalat skov eller allvarlig patologi |
- Negativt prediktivt värde för IBD är cirka 95 % vid gränsen 50 µg/g — metodens största styrka är att utesluta organisk sjukdom hos unga med diffusa tarmbesvär.
- Positivt prediktivt värde är däremot lågt, eftersom många tillstånd höjer värdet.
Kliniska användningsområden
- Differentiering IBS mot IBD hos patient med kronisk diarré och buksmärta — sparar många onödiga koloskopier.
- Monitorering av skovaktivitet vid Ulcerös kolit och Crohns sjukdom; korrelerar bättre med slemhinneläkning än CRP och kliniska symtomskalor.
- Prediktion av recidiv: stigande värde föregår kliniskt skov med 2–3 månader.
- Uppföljning efter tarmresektion vid Crohn för att upptäcka postoperativt recidiv.
- Mål vid “treat to target”: kalprotektin under 150 µg/g som surrogat för endoskopisk remission.
- Vid Ulcerös kolit korrelerar värdet bättre än vid tunntarmscrohn, där sensitiviteten är lägre.
Fallgropar och falskt förhöjda värden
- NSAID — mycket vanlig orsak till falskt förhöjt värde; låt patienten pausa 2–4 veckor före provtagning.
- Gastrointestinal infektion, Divertikulit, Kolorektal cancer, polyper, Celiaki, mikroskopisk kolit.
- Protonpumpshämmare kan ge lätt förhöjda nivåer.
- Barn under 4 år har fysiologiskt högre nivåer (upp till 500 µg/g hos spädbarn) — gränsvärdena gäller inte.
- Gastrointestinal blödning oavsett orsak.
- Isolerad tunntarmscrohn kan ge normalt värde — ett normalt kalprotektin utesluter inte Crohn i ileum eller jejunum.
- Proktit med begränsad utbredning kan ge oväntat lågt värde.
Jämförelse med andra markörer
| Markör | Speglar | Fördel | Nackdel |
|---|---|---|---|
| Fekalt kalprotektin | Neutrofilmigration i tarm | Tarmspecifik, korrelerar med endoskopi | Ospecifik för orsak |
| CRP | Systemisk inflammation | Enkelt blodprov | Normalt hos 25 % med aktiv IBD, särskilt UC |
| Fekalt laktoferrin | Neutrofiler | Likvärdig | Mindre använd i Sverige |
| SR | Systemisk inflammation | — | Trög och ospecifik |
Klinisk pärla
Ett normalt fekalt kalprotektin hos en 25-åring med kronisk diarré och buksmärta gör IBD mycket osannolikt och gör att koloskopi ofta kan undvikas. Men fråga alltid om NSAID innan du tolkar ett förhöjt värde — det är den vanligaste förklaringen till ett falskt larm.
Tenta-fokus
Kalprotektin kommer från neutrofiler och speglar neutrofilmigration in i tarmlumen. Dess främsta styrka är det höga negativa prediktiva värdet för att skilja IBS från IBD. Ett förhöjt värde är ospecifikt och kräver vidare utredning med koloskopi.
Kopplingar
- Inflammatorisk tarmsjukdom — huvudindikationen
- IBS — den viktigaste differentialdiagnosen att utesluta
- Ulcerös kolit — där markören fungerar bäst
- Crohns sjukdom — sämre sensitivitet vid isolerad tunntarmssjukdom
- Neutrofil granulocyt — proteinets ursprungscell
- Koloskopi — nästa steg vid förhöjt värde
- Kolit — det patologiska tillståndet markören speglar