Vänsterförskjutning

Vad är det?

Vänsterförskjutning innebär att omogna förstadier till neutrofila granulocyter uppträder i perifert blod, dvs. att mognadsfördelningen förskjuts mot mindre mogna celltyper. Termen används både om granulopoesen vid infektion och leukemi och — i en annan betydelse — om ökad andel omogna celler i erytropoesen vid hemolytisk anemi.

Granulocyternas utmognad i benmärgen går CFUc → myeloblast → promyelocyt → myelocyt → metamyelocyt → stav → segmenterad. Proliferation tar ca 5 dygn, utmognad ca 6 dygn, och mogna celler lagras ca 3 dygn.
Vid infektion mobiliseras först marginalpoolen i kärlväggen. Vid ytterligare behov tas celler ur benmärgens mognads- och depåpool — som är ca 20 gånger större än kärlbanans granulocytpool — och stav- och segmentkärniga granulocyter ökar.
Vid t.ex. sepsis ökar dessutom mitosaktiviteten i mitospoolen, vilket ger en grav vänsterförskjutning med framför allt myelocyter men även promyelocyter i blodet.
Vid KML beror den uttalade vänsterförskjutningen på att stamcellspopulationen i benmärgen är kraftigt ökad, och på att granulocyterna cirkulerar avsevärt längre än normalt.
Vid hemolytisk anemi ses i benmärgen livlig, normoblastisk erytropoes med varierande grad av vänsterförskjutning och starkt positiv järnfärgning.

Vänsterförskjutning bedöms i blodutstryk och åtföljs vid infektion ofta av neutrofili och “toxisk granulering” — kvarvarande stora primärgranula i cytoplasman.
I samband med infektionsbild ses vidare ofta en lätt trombocytos och så småningom en sekundär anemi.
Felkälla: samma bild kan ses vid administration av tillväxtfaktorer som G-CSF och GM-CSF, t.ex. vid benmärgstransplantation — anamnesen är avgörande.
Differentialdiagnostik leukemoid reaktion vs KML: vid leukemoid reaktion är leukocyterna ofta <50 × 10⁹/L, basofila är ej ökade och myelocyttopp saknas; vid KML är leukocyterna ofta >50 × 10⁹/L med ökade basofila och tydlig myelocyttopp.
Motsatsen — högerförskjutning med hypersegmentering (≥5 segment) — talar i stället för megaloblastanemi.