Stavkärnig neutrofil

Vad är det?

Näst sista mognadsstadiet i granulopoesen, där den neutrofila granulocytens kärna är böjd som en stav eller hästsko men ännu inte segmenterad. Ett ökat antal stavkärniga celler i perifert blod är den mildaste formen av vänsterförskjutning.

Cellen bildas efter metamyelocytstadiet och mognar därefter till segmentkärnig neutrofil; hela utmognaden i benmärgen tar ca 6 dygn och cellerna upplagras därefter ca 3 dygn.
Vid infektion mobiliseras först granulocyter från marginalpoolen i mindre vener, därefter från benmärgens mognads- och depåpool — vilket ger stigande andel stavkärniga celler i blodet.
I stav- och segmentkärniga neutrofila förekommer vid kraftig stimulering ett ökat antal kvarvarande stora primärgranula bland sekundärgranula i cytoplasman — toxisk granulering — troligen till följd av ökad och snabbare mitosaktivitet i benmärgens granulopoes.

Andelen stavkärniga celler i differentialräkningen används för att gradera infektionens eller inflammationens intensitet.
Måttlig förskjutning mot stavkärniga och metamyelocyter talar för infektion med vänsterförskjutning; vid sepsis ses en grav vänsterförskjutning med framför allt myelocyter men även promyelocyter.
Vid KML är kurvan förskjuten långt åt vänster ända ned till myeloblaster, med en typisk myelocyttopp — till skillnad från leukemoid reaktion vid svår infektion.
Felkälla: G-CSF- och GM-CSF-behandling ger samma bild utan att infektion föreligger.