Retikelceller

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 03 Blodcellsutveckling och B-celler

Vad är det?

Retikelceller är de stödjande, makrofagliknande cellerna i benmärgens stroma. De hör funktionellt till det retikuloendoteliala systemet (RES) och utgör tillsammans med det mikrovaskulära nätverket den hematopoetiska mikromiljön. På ett normalt benmärgsutstryk ses endast enstaka retikelceller.

Mekanism

  • Retikelcellerna bildar ett tredimensionellt nätverk av utskott som blodbildande celler ligger inbäddade i; nätverket förankrar de omogna cellerna och styr deras mognad.
  • De producerar cytokiner och matrixmolekyler som fibronektin och kollagen, och samverkar med stromaceller, osteoblaster och adipocyter i den hematopoetiska nischen.
  • Många retikelceller är fagocyterande och tar upp cellrester och järn från nedbrutna erytrocyter; de kan därför innehålla hemosiderin och är centrala vid bedömning av benmärgens järndepåer.
  • Till samma grupp av fixa RES-celler som ibland ses i punktatet räknas Osteoblaster, Osteoklaster, Fibroblaster, Fibrocyter och vävnadsbasofila celler (mastceller).

Klinisk relevans & Diagnostik

  • Vid rutinmässig benmärgsbedömning granskas retikelcellerna, och förekomst av cellförband noteras särskilt — sammanhängande cellgrupper talar för malignitet utgången från annan vävnad, dvs. metastaser snarare än hematologisk sjukdom.
  • Fynd av “märgfrämmande” celler (cancerceller) i anslutning till retikelcellsnätverket är indikation för kompletterande PAD på den uppsamlade märgkulan.
  • Retikelcellernas järninnehåll bedöms med järnfärgning och ger information om kroppens järndepåer vid anemiutredning.
  • Felkälla: vid kraftig blodtillblandning under benmärgsprovtagningen späds de stromala cellerna ut och märgen kan felaktigt bedömas som cellfattig.

Klinisk pärla

Förväxla inte retikelcell (stromacell i benmärgen) med retikulocyt (omogen erytrocyt i blodet). Namnlikheten är en klassisk fallgrop — de har helt olika ursprung och betydelse.

Kopplingar

Relaterat: Stroma, Stromacell, RES, Benmärgsbedömning, Makrofager, Retikuloendoteliala systemet, Fibroblaster, Malignitet