Retikulocyt

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 04 Anemier och Leukemier, 02 Blodstatus och Hematologiska Analyser, 10 Leverfunktion, Pankreas och Klinisk Enzymologi

Vad är det?

Omogna, nyligen utsläppta erytrocyter som fortfarande innehåller rester av RNA och proteinsyntesapparat. B-Retikulocyter mäts för att bedöma andelen omogna erytrocyter, dvs. hur aktiv erytropoesen i benmärgen är just nu.

Mekanism

Klinisk relevans & Diagnostik

  • Central i anemidiagnostiken: en kompenserad hemolys återspeglas alltid i ett ökat antal retikulocyter i perifera blodet. Vid hemolytisk anemi är B-Retikulocyter vanligen ökade.
  • Vid blödningsanemi och normocytär normokrom bild är stigande retikulocyter det utredningssteg som pekar mot blödning eller hemolys.
  • Vid megaloblastanemi är retikulocyttalet initialt lågt pga ineffektiv erytropoes; vid insatt behandling ses en karakteristisk stegring efter ca 1 vecka.
  • Vid beta-thalassemia minor ses ökat antal retikulocyter, 5 % eller mer, medan de vid järnbrist är normala eller minskade.
  • Efter akut hemolys tar det ca 4–5 dagar innan benmärgen hinner öka produktionen — ett tidigt prov kan därför visa normala värden.
  • Rtc(B)-MCH (retikulocythemoglobinekvivalent) mäter Hb-innehållet i retikulocyterna: normalt 28–36 pg, värde <28,0 pg talar för lågt järnförråd i benmärgen; riktområde vid järnsubstitution >30 pg.

Klinisk pärla

Sänkt haptoglobin + höga retikulocyter = perifer hemolys. Sänkt haptoglobin + låga/normala retikulocyter = ineffektiv erytropoes i benmärgen (B12/folat).

Kopplingar

Relaterat: Retikulocytos, Erytropoes, Hemolys, Polykromasi, Haptoglobin, Megaloblastanemi, Erytrocyt, MCV, Retikulocyter, Erytropoetin, Pronormoblast