Transferrinreceptor

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 04 Anemier och Leukemier

Vad är det?

Ytreceptor som cellerna använder för att ta upp transferrinbundet järn. Receptorn finns på samtliga celler, men antalet är särskilt stort på erytropoesens celler i benmärgen. Den lösliga formen i plasma (S-TfR) används som analys.

Mekanism

• Transferrin med bundet järn binder till receptorn, komplexet internaliseras och järnet frisätts intracellulärt för hemoglobinsyntes eller lagring som ferritin.
• Mängden transferrinreceptorer uppregleras vid järnbrist — cellen signalerar därmed sitt behov av järn.
• Den extracellulära delen av receptorn frisätts kontinuerligt genom proteolys och återfinns i blodet som löslig S-TfR.
• S-TfR är därför ett mått på intracellulärt järnbehov — till skillnad från ferritin, som speglar depåernas storlek.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Koncentrationen av sTfR är ökad vid järnbrist, liksom vid autoimmun hemolytisk anemi där erytropoesen är kraftigt stimulerad.
• Den stora fördelen är att S-TfR i huvudsak inte påverkas av inflammation på samma sätt som ferritin — analysen kan därför hjälpa till att skilja järnbristanemi från sekundär anemi när ferritin är falskt normalt.
• Felkälla: alla tillstånd med expanderad erytropoes höjer S-TfR, oavsett järnstatus — därför måste analysen tolkas tillsammans med retikulocyter och transferrinmättnad.

Kopplingar

Relaterat: Löslig transferrinreceptor, Transferrin, Järnbrist, Ferritin, Erytropoes, Autoimmun hemolytisk anemi, Järnstatus