Löslig transferrinreceptor

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 04 Anemier och Leukemier

Vad är det?

Löslig transferrinreceptor (S-TfR, sTfR) är den extracellulära delen av transferrinreceptorn som cirkulerar fritt i blodet. Koncentrationen är ett mått på det intracellulära järnbehovet och används som komplement när ferritin inte går att tolka.

Mekanism

• På ytan av samtliga celler finns receptorer för att ta upp transferrinbundet järn. Antalet är särskilt stort på erytropoesens celler i benmärgen, som har det största järnbehovet.
• Mängden transferrinreceptorer uppregleras vid järnbrist — cellen försöker fånga in mer järn.
• Den extracellulära delen av receptorn frisätts kontinuerligt genom proteolys och återfinns i plasma som löslig S-TfR. Koncentrationen speglar därför både erytropoesens storlek och dess järnbehov.
• Till skillnad från ferritin är sTfR inte ett akutfasprotein och påverkas inte nämnvärt av inflammation.

Klinisk relevans & Diagnostik

• S-TfR är ökad vid järnbrist, liksom vid autoimmun hemolytisk anemi — i det senare fallet pga kraftigt stegrad erytropoes snarare än järnbrist.
• Analysen är särskilt värdefull när järnbrist misstänks vid samtidig inflammation, där normalt eller högt ferritin inte utesluter järnbrist. I samma situation används även transferrinmättnad (låg) och Rtc(B)-MCH (låg).
• Vid funktionell järnbrist — där makrofagerna håller kvar järnet vid inflammation — kan mönstret av sTfR och ferritin hjälpa till att skilja mot absolut järnbrist.
• Tolkas alltid tillsammans med övrigt järnstatus: P-Järn, P-Transferrin, transferrinmättnad och S-TIBC.

Kopplingar

Relaterat: Transferrinreceptor, Järnbrist, Ferritin, Transferrinmättnad, Funktionell järnbrist, Järnstatus, Erytropoes