Autoimmun Hemolytisk Anemi

Vad är det?

Autoimmun hemolytisk anemi är en typ II-överkänslighetssjukdom där antikroppar riktas mot antigen på kroppens egna röda blodkroppar.

Mekanism

Autoantikroppar (IgG eller IgM) binder till proteiner på erytrocytytan, vilket märker cellerna för destruktion via komplementaktivering, opsonisering/fagocytos (framförallt i mjälten) eller ADCC – exakt samma tre mekanismer som ligger till grund för typ II-överkänslighet generellt.

Klinisk relevans & Diagnostik

Ger en hemolytisk anemi med förhöjt okonjugerat bilirubin, sänkt haptoglobin och positivt direkt Coombs-test (påvisar antikroppar bundna på erytrocytytan). Behandlas ofta med immunsuppression (kortikosteroider) för att dämpa autoantikroppsproduktionen.

Klinisk pärla

Autoimmun hemolytisk anemi är standardexemplet på typ II-överkänslighet riktad mot eget vävnadsantigen (erytrocyter), att jämföra med Goodpastures syndrom (basalmembran) eller Graves sjukdom (TSH-receptor) som andra typ II-exempel mot olika mål.

Kopplingar

Kurs: Basvetenskap 5 Moment 1

Relaterat: ADCC, IgG, 01 Hemostas och Farmakogenetik