Common variable immunodeficiency
Kurs: Basvetenskap 6
| Typ | Primär immunbrist — antikroppsbrist (B-cellsdefekt) |
| Prevalens | Ca 1/25 000 — vanligaste symtomgivande primära immunbristen hos vuxna |
| Debut | Bimodal: 5–10 år och 20–40 år (median ca 30 år) |
| Nyckelfynd | Låg IgG + låg IgA och/eller IgM, dåligt vaccinationssvar |
| Behandling | Immunglobulinsubstitution livslångt (i.v. eller s.c.) |
| Fruktade följder | Bronkiektasier, granulomatös sjukdom, Lymfom |
Vad är det?
- Common variable immunodeficiency (CVID, variabel immunbrist) är ett heterogent syndrom med nedsatt antikroppsproduktion trots normalt eller nästan normalt antal cirkulerande B-celler.
- Defekten sitter i B-cellens terminala differentiering — övergången till klasskiftade minnes-B-celler och långlivade plasmaceller fallerar.
- Monogen orsak identifieras hos endast 10–30 % (t.ex. TACI/TNFRSF13B, BAFF-R, ICOS, CD19, CD81, NFKB1, CTLA-4, LRBA). Övriga är polygena eller okända.
Diagnostiska kriterier
- IgG minst 2 SD under åldersnormen och sänkt IgA och/eller IgM.
- Bristande svar på vaccination (t.ex. utebliven titerstegring efter polysackaridvaccin mot Pneumokocker) eller frånvaro av isohemagglutininer.
- Debut efter 2 (helst 4) års ålder.
- Andra orsaker uteslutna: läkemedel (Rituximab, antiepileptika), Proteinförlorande enteropati, Nefrotiskt syndrom, Kronisk lymfatisk leukemi, Myelom, HIV.
Klinisk bild
- Infektioner: recidiverande bakteriella luftvägsinfektioner med kapslade bakterier — Streptococcus pneumoniae, Haemophilus influenzae, Moraxella catarrhalis. Sinuit, otit, pneumoni.
- Obehandlat leder upprepade pneumonier till Bronkiektasier och irreversibel lungfunktionsnedsättning.
- Gastrointestinalt: kronisk diarré, Giardia lamblia, nodulär lymfoid hyperplasi, en celiakiliknande enteropati som inte svarar på glutenfri kost.
- Autoimmunitet (20–25 %): ITP och Autoimmun hemolytisk anemi är vanligast — paradoxalt vid en immunbrist.
- Granulomatös-lymfocytär interstitiell lungsjukdom (GLILD), splenomegali, lymfadenopati.
- Malignitet: kraftigt ökad risk för non-Hodgkin-Lymfom och Ventrikelcancer.
| Immunbrist | B-celler | Ig-mönster | Debutålder |
|---|---|---|---|
| CVID | Normalt antal | ↓IgG + ↓IgA/IgM | Ofta vuxen |
| X-bunden agammaglobulinemi | Nästan inga | Alla klasser mycket låga | 6–12 mån, pojkar |
| Selektiv IgA-brist | Normalt | Enbart ↓IgA | Ofta symtomfri |
| Hyper-IgM-syndrom | Normalt | ↓IgG/IgA, ↑ eller normalt IgM | Barndom |
Utredning
- Immunglobulinkvantifiering, flödescytometri med B-cellssubset — låg andel klasskiftade minnes-B-celler (CD27+IgD−IgM−) korrelerar med komplikationer (EUROclass-klassifikation).
- Vaccinationssvar mot både protein- och polysackaridantigen.
- HRCT thorax vid diagnos för att kartlägga bronkiektasier; spirometri årligen.
- Genetisk panel vid tidig debut, hereditet eller uttalad autoimmun/lymfoproliferativ bild.
Behandling
- Immunglobulinsubstitution 0,4–0,6 g/kg var 3–4:e vecka i.v., eller veckovis subkutant. Målsättning: dalvärde IgG >7 g/L och framför allt frihet från infektioner.
- Aggressiv antibiotikabehandling av infektioner; ibland profylax (t.ex. Azitromycin) vid bronkiektasier.
- Autoimmuna manifestationer och GLILD behandlas med Kortikosteroider, Rituximab eller riktad terapi (abatacept vid CTLA-4/LRBA-defekt).
- Levande vacciner är kontraindicerade. Blodprodukter ska vara bestrålade och CMV-negativa vid uttalad T-cellspåverkan.
Klinisk pärla
Autoimmunitet, granulom och lymfoproliferation kan vara CVID:s första manifestation — en ung vuxen med oförklarad ITP eller AIHA plus återkommande sinuiter ska få immunglobuliner mätta innan man startar långvarig immunsuppression.
Tenta-fokus
Skilj CVID från X-bunden agammaglobulinemi: XLA drabbar pojkar redan vid 6–12 månaders ålder (när maternella antikroppar försvinner), har frånvaro av B-celler och beror på BTK-mutation. CVID har normalt antal B-celler som inte kan differentiera, och debuterar oftast i vuxen ålder.
Kopplingar
- Primär immunbrist — övergripande sjukdomsgrupp
- X-bunden agammaglobulinemi — viktigaste differentialdiagnosen
- Bronkiektasier — vanligaste kroniska organkomplikationen
- Immunglobulinsubstitution — hörnstenen i behandlingen
- Giardia lamblia — typisk tarmpatogen vid antikroppsbrist
- Lymfom — kraftigt ökad risk, kräver uppföljning