Immunologisk trombocytopeni
Kurs: Basvetenskap 5
| Typ | Förvärvad autoimmun Trombocytopeni (ITP) |
| Definition | TPK < 100 × 10⁹/L utan annan förklaring |
| Patogenes | Autoantikroppar mot GPIIb/IIIa och GPIb/IX + hämmad megakaryopoes |
| Nyckelfynd | Isolerad trombocytopeni, normalt övrigt blodstatus, Petekier |
| Behandling | Kortison, IVIG, TPO-receptoragonister, Rituximab |
Vad är det?
- Autoimmun sjukdom där antikroppar riktas mot trombocyternas ytglykoproteiner, vilket leder till ökad destruktion och nedsatt nybildning.
- Kallades tidigare idiopatisk trombocytopen purpura; benämns nu immunologisk trombocytopeni eftersom mekanismen är känd och purpura inte alltid finns.
- Incidens ca 2–4 per 100 000 och år. Två toppar: barn 2–5 år (akut, postinfektiös) och vuxna över 60 år (kronisk).
Patofysiologi
- Autoantikroppar av IgG-typ mot GPIIb/IIIa (vanligast) och GPIb/IX opsoniserar trombocyter.
- Opsoniserade trombocyter fagocyteras av makrofager i Mjälten via Fc-receptor FcγRI/IIA.
- Samma antikroppar binder även megakaryocyter → hämmad trombocytproduktion. Därför är Trombopoetin-nivåerna paradoxalt normala eller endast lätt förhöjda, till skillnad från vid aplastisk anemi.
- T-cellsdysreglering: minskad Treg-funktion och cytotoxisk T-cellsmedierad destruktion.
- Molekylär mimikry efter virusinfektion eller Helicobacter pylori anses utlösa den sekundära formen.
Klassifikation
| Primär ITP | Sekundär ITP | |
|---|---|---|
| Andel | ~80 % | ~20 % |
| Orsak | Idiopatisk, exklusionsdiagnos | SLE, Antifosfolipidsyndrom, KLL, Lymfom, HIV, Hepatit C, Helicobacter pylori, läkemedel, Vaccination |
| Behandling | Immunmodulerande | Behandla grundsjukdomen |
- Faser: nydiagnostiserad (< 3 mån), persisterande (3–12 mån), kronisk (> 12 mån).
- Hos barn läker 80 % spontant inom 6 månader; hos vuxna blir 60–70 % kroniska.
Symtom
- Ofta helt asymtomatisk och upptäcks som bifynd.
- Hudblödning: Petekier (framför allt på underbenen), purpura, blåmärken vid minimalt trauma.
- Slemhinneblödning: näsblödning, tandköttsblödning, menorragi, blåsor i munslemhinnan (“wet purpura” — varningstecken).
- Allvarlig blödning är ovanlig; Intrakraniell blödning hos < 1 % och nästan uteslutande vid TPK < 10 × 10⁹/L.
- Blödningsrisk relaterat till TPK: > 50 = i regel ingen risk; 30–50 = blödning vid trauma; < 30 = spontan hudblödning; < 10 = risk för allvarlig blödning.
Diagnostik — exklusionsdiagnos
- Blodstatus med differentialräkning: isolerad trombocytopeni; Hemoglobin och LPK ska vara normala.
- Blodutstryk är obligatoriskt: uteslut pseudotrombocytopeni (EDTA-inducerad aggregation — kontrollera i citratrör), schistocyter (TTP, HUS), blaster (Leukemi), stora trombocyter (ärftliga syndrom).
- Utred sekundära orsaker: HIV-test, Hepatit C-serologi, H. pylori, ANA, immunglobuliner, TSH, läkemedelsanamnes (heparin, kinin, Vankomycin, Linezolid, Sulfa).
- Benmärgsundersökning behövs inte rutinmässigt; görs vid atypiska fynd, ålder > 60 år eller terapisvikt. Visar då ökat antal megakaryocyter.
- Antikroppspåvisning har låg sensitivitet och rekommenderas inte kliniskt.
- Differentialdiagnoser: TTP, HUS, DIC, Heparininducerad trombocytopeni, Myelodysplastiskt syndrom, Hypersplenism, B12-brist.
Behandling
| Linje | Behandling | Kommentar |
|---|---|---|
| Första | Prednisolon 1 mg/kg i 1–2 veckor med nedtrappning, eller Dexametason 40 mg × 4 dagar | Svar hos 60–80 %, ofta recidiv vid utsättning |
| Akut blödning | IVIG 1 g/kg + Metylprednisolon i.v. + Trombocyttransfusion | IVIG blockerar Fc-receptorer, effekt inom 24–48 h |
| Andra | TPO-receptoragonister: eltrombopag, romiplostim | Svar > 80 %, men kräver kontinuerlig behandling |
| Andra | Rituximab 375 mg/m² × 4 | Svar ~60 %, långtidsremission ~20 % |
| Tredje | Splenektomi | Bot hos ~60–70 %; vaccinera mot kapslade bakterier ≥ 2 veckor före |
| Övrigt | Fostamatinib (SYK-hämmare), Azatioprin, Ciklosporin | Vid refraktär sjukdom |
- Behandlingsindikation: TPK < 20–30 × 10⁹/L eller blödning. Asymtomatisk patient med TPK > 30 kan följas exspektativt.
- Undvik NSAID och ASA; tranexamsyra vid slemhinneblödning.
Klinisk pärla
Trombocyttransfusion är i regel verkningslös vid ITP — de transfunderade trombocyterna destrueras lika snabbt. Ge dem endast vid livshotande blödning, och då tillsammans med IVIG, som mättar makrofagernas Fc-receptorer och förlänger överlevnaden.
Tenta-fokus
ITP är en exklusionsdiagnos med isolerad trombocytopeni — normalt Hb och LPK. Kontrollera alltid Blodutstryk för att utesluta pseudotrombocytopeni och schistocyter. Ge aldrig trombocyttransfusion vid TTP eller Heparininducerad trombocytopeni — där förvärrar det trombotiseringen.
Kopplingar
- Trombocytopeni — övergripande tillstånd
- Autoantikroppar — mot GPIIb/IIIa och GPIb/IX
- Mjälten — plats för destruktion och mål för splenektomi
- IVIG — Fc-receptorblockad vid akut blödning
- TTP — kritisk differentialdiagnos med schistocyter
- Petekier — typiskt hudfynd
- Trombopoetin — grunden för TPO-receptoragonisterna