Njursjukdom

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 04 Anemier och Leukemier, 08 Njurmarkörer och Urindiagnostik, 09 Proteiner, Inflammation och M-komponent

Vad är det?

Samlingsbegrepp för sjukliga tillstånd i njurarna, oavsett om skadan sitter i glomeruli, tubuli eller kärlbädden. I hematologiskt sammanhang är njursjukdom relevant både som orsak till anemi och som orsak till förändrad erytrocytmorfologi.

Mekanism

• Nedsatt produktion av erytropoetin i njuren minskar stimuleringen av erytropoesen i benmärgen → normokrom normocytär anemi.
• Uremiska toxiner förkortar erytrocyternas överlevnad och hämmar benmärgen ytterligare.
• Uremi och grav arterioskleros kan ge mekanisk fragmentering av erytrocyter — schistocyter i blodutstryket.
• Vid njursjukdom och leversjukdom ses även acantocyter (“spikklubbeceller”) till följd av förändrad lipidsammansättning i cellmembranet.
• Nedsatt utsöndring gör att homocystein och metylmalonat stiger, vilket stör tolkningen av B12-brist.

Klinisk relevans & Diagnostik

• P-Kreatinin ingår i basutredningen av anemi just för att påvisa njurfunktionsnedsättning, som som regel leder till anemi.
• Rtc(B)-MCH (retikulocythemoglobin) används särskilt hos njursjuka patienter för att bedöma järntillgängligheten för erytropoesen; järnbrist är den vanligaste orsaken till dåligt svar på erytropoetinbehandling. Riktområde vid järnsubstitution >30 pg.
• Förhöjt P-Homocystein och förhöjt S-MMA kan bero på nedsatt njurfunktion och inte på vitaminbrist — en klassisk felkälla.
• S-Urat stiger vid njursjukdom och ytterligare vid cellsönderfall i samband med leukemi.

Kopplingar

Relaterat: Njursvikt, Njure, Erytropoetin, Sekundär anemi, Kreatinin, Uremi, Akantocyt, Schistocyt