Njursjukdom
Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 04 Anemier och Leukemier, 08 Njurmarkörer och Urindiagnostik, 09 Proteiner, Inflammation och M-komponent
Vad är det?
Samlingsbegrepp för sjukliga tillstånd i njurarna, oavsett om skadan sitter i glomeruli, tubuli eller kärlbädden. I hematologiskt sammanhang är njursjukdom relevant både som orsak till anemi och som orsak till förändrad erytrocytmorfologi.
Mekanism
- Nedsatt produktion av erytropoetin i njuren minskar stimuleringen av erytropoesen i benmärgen → normokrom normocytär anemi.
- Uremiska toxiner förkortar erytrocyternas överlevnad och hämmar benmärgen ytterligare.
- Uremi och grav arterioskleros kan ge mekanisk fragmentering av erytrocyter — schistocyter i blodutstryket.
- Vid njursjukdom och leversjukdom ses även acantocyter (“spikklubbeceller”) till följd av förändrad lipidsammansättning i cellmembranet.
- Nedsatt utsöndring gör att homocystein och metylmalonat stiger, vilket stör tolkningen av B12-brist.
Klinisk relevans & Diagnostik
- P-Kreatinin ingår i basutredningen av anemi just för att påvisa njurfunktionsnedsättning, som som regel leder till anemi.
- Rtc(B)-MCH (retikulocythemoglobin) används särskilt hos njursjuka patienter för att bedöma järntillgängligheten för erytropoesen; järnbrist är den vanligaste orsaken till dåligt svar på erytropoetinbehandling. Riktområde vid järnsubstitution >30 pg.
- Förhöjt P-Homocystein och förhöjt S-MMA kan bero på nedsatt njurfunktion och inte på vitaminbrist — en klassisk felkälla.
- S-Urat stiger vid njursjukdom och ytterligare vid cellsönderfall i samband med leukemi.
Kopplingar
Relaterat: Njursvikt, Njure, Erytropoetin, Sekundär anemi, Kreatinin, Uremi, Akantocyt, Schistocyt