PAD

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 03 Blodcellsutveckling och B-celler

Vad är det?

PAD står för patologisk-anatomisk diagnos och betecknar det svar en patolog avger efter mikroskopisk undersökning av vävnad. Vid benmärgsprovtagning uppsamlas märgpartiklar till en “kula” som snittas för PAD, parallellt med att utstryk görs för cytologisk bedömning.

Mekanism

• Vävnaden fixeras i formalin, avkalkas (nödvändigt för benvävnad), bäddas i paraffin, snittas i tunna snitt och färgas — därför tar PAD dagar, medan ett utstryk kan bedömas samma dag.
• PAD visar vävnadens arkitektur: cellhalt i förhållande till fett, fördelningen mellan poeserna, fokala härdar och bindvävsinnehåll.
• Retikulinfärgning graderar fibros, järnfärgning (järnfärgning) visar depåjärn och sideroblaster.
• Immunhistokemi med antikroppar mot ytmarkörer kompletterar och motsvarar den fenotypning som görs med flödescytometri på aspirat.
• Skillnaden mot cytologi: utstryket ger bäst cellmorfologi, PAD ger bäst cellhalt, fördelning och fokala förändringar.

Klinisk relevans & Diagnostik

PAD på benmärgsbiopsi är avgörande när aspiratet är otillräckligt eller missvisande. Vid “dry tap” — typiskt vid myelofibros och vissa leukemier — är biopsin med PAD den enda vägen till diagnos. Den är också överlägsen vid fokala processer: myelomhärdar, benmärgsmetastaser, lymfominfiltrat och granulom kan missas vid en enstaka punktion. PAD kvantifierar dessutom cellhalten säkrare än utstryket, som störs av blodtillblandning. Vid malignitetsutredning ligger PAD till grund för klassifikation och stadieindelning.

Klinisk pärla

Beställ alltid både aspirat och biopsi vid oklar cytopeni — cytologin ger morfologin och PAD ger cellhalten och de fokala fynden.

Kopplingar

Relaterat: Benmärgsbiopsi, Benmärgsprovtagning, Histologi, Patologi, Myelofibros, Malignitet, Flödescytometri