Snittning

Kurs: MDBI

Typ	Histologisk metod — framställning av tunna vävnadssnitt
Nyckelfynd	Tunna snitt (ca 3–5 µm) skärs i Mikrotom från paraffinblock
Plats i flödet	Efter Fixering och inbäddning, före Färgning

Vad är det?

• Snittning är momentet där man med en Mikrotom skär mycket tunna skivor av inbäddad Vävnad så att de blir genomlysbara för mikroskopi.
• Ett obligatoriskt steg i det histopatologiska arbetsflödet för att framställa preparat till en Patologisk anatomisk diagnos.

Princip och utförande

• Arbetsgång: Fixering (oftast Formalinfixering) → Utskärning (makroskopiskt urval) → dehydrering → Paraffininbäddning → snittning → uppfiskning på Objektglas → Färgning (oftast Hematoxylin-eosin).
• Vid behov av snabbsvar under operation görs Fryssnitt i Kryostat istället för paraffinsnitt.

Indikation och användning

• Rutinframställning av histologiska preparat för PAD.
• Fryssnitt vid Intraoperativ diagnostik för besked medan patienten är i narkos.

Tolkning och fallgropar

• Snittartefakter: veck, kompression och för tjocka snitt kan försvåra bedömningen.
• Fryssnitt ger snabbt svar men sämre morfologisk upplösning än paraffinsnitt.
• Skilj snittning (tunna mikroskopisnitt) från Utskärning (makroskopisk tillskärning av preparatet).

Tenta-fokus

Kunna ordningen i histopatologin: Fixering → Utskärning → inbäddning → snittning → Färgning → mikroskopi. Snittning kommer efter inbäddning, inte före.

Klinisk pärla

Fryssnitt peroperativt är snabbt men morfologiskt sämre — definitiv diagnos vilar oftast på efterföljande paraffinsnitt.

Kopplingar

• Fixering — steget som bevarar vävnaden före snittning.
• Utskärning — makroskopiskt urval, ska inte förväxlas med snittning.
• Hematoxylin-eosin — standardfärgning efter snittning.
• Intraoperativ diagnostik — använder fryssnitt.