Mikrotom
Kurs: MDBI
| Typ | Instrument för att skära tunna vävnadssnitt |
| Princip | Snittar inbäddad vävnad till mikrometertunna skivor för mikroskopi |
| Vanligast | Rotationsmikrotom för paraffinsnitt |
| Fallgrop | Snittartefakter (chatter, knivrepor, veck) |
Vad är det?
- Ett precisionsinstrument som skär mycket tunna, jämntjocka snitt av vävnad så att ljus kan passera för mikroskopisk bedömning.
- Ett nödvändigt steg i histopatologins kedja: Fixering → dehydrering → Paraffininbäddning → snittning i mikrotom → färgning.
- Paraffinsnitt skärs typiskt några få mikrometer tunna – tillräckligt tunt för att cellkärnor och detaljer ska kunna bedömas.
Princip och utförande
- Vävnadsblocket förs mot en fast, mycket vass egg; för varje slag matas blocket fram ett förbestämt avstånd (snittjocklek).
- Snitten bildar ett sammanhängande “band” (ribbon) som flyter ut på ett varmt vattenbad och fångas upp på objektglas.
Typer
- Rotationsmikrotom – standard för FFPE-block.
- Kryostat – fryssnittsmikrotom för snabb intraoperativ diagnostik.
- Ultramikrotom – glas-/diamantkniv för ultratunna snitt till elektronmikroskopi.
Användning och fallgropar
- Vanliga artefakter: chatter (vibrationsränder), knivrepor från skadad egg, “venetian blind” (växlande tjocka/tunna snitt), veck och luftbubblor.
- För tjocka snitt ger överlappande kärnor och svårbedömd morfologi.
Tenta-fokus
Kunna placera mikrotomen i den histopatologiska processen: Fixering → Paraffininbäddning → mikrotomsnittning → HE-färgning. Skilja rutinmässigt Paraffinsnitt från fryssnitt i Kryostat.
Klinisk pärla
Regelbundna horisontella ränder över hela snittet (“chatter”) beror oftast på vibration/löst block eller trubbig kniv – ett tekniskt fel, inte ett patologiskt fynd.
Kopplingar
- Snittning — själva momentet mikrotomen utför
- Paraffininbäddning — föregående steg som gör vävnaden snittbar
- Kryostat — mikrotom för fryssnitt vid intraoperativ diagnostik
- Artefakt (patologi) — snittfel att känna igen
- Hematoxylin-eosin — efterföljande rutinfärgning