Stroma

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 03 Blodcellsutveckling och B-celler

Vad är det?

Stroma är ett organs stödjande bindvävsskelett, till skillnad från parenkymet som utför organets egentliga funktion. I benmärgen och mjälten utgör stromat den strukturella och signalerande ramen kring de blodbildande cellerna och är en förutsättning för normal hematopoes.

Mekanism

• Den hematopoetiska mikromiljön (HM) krävs för celldelning och utmognad och utgörs av ett mikrovaskulärt nätverk plus adherenta, makrofagliknande celler som ingår i stromat.
• Stromat innehåller stromaceller, retikelceller, Fibroblaster, Osteoblaster, Osteoklaster och adipocyter, inbäddade i extracellulär matrix med kollagen, fibronektin och proteoglykaner.
• En separat stromal stamcell — skild från den hematopoetiska stamcellen — ger upphov till osteoblaster/osteocyter, brosk, benmärgsfett och stödjande stroma.
• Stromacellerna producerar cytokiner och tillväxtfaktorer, bland annat stamcellsfaktor, och håller därigenom stamcellen kvar i sin nisch och vid liv.
• Sinusoidväggens pordiameter i stromat är en av de faktorer som avgör när en mogen cell släpps ut i perifert blod.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Ett intakt stroma är förutsättningen för att transplanterade stamceller ska kunna slå an — därför kan benmärgstransplantation misslyckas om mikromiljön är skadad av strålbehandling eller cytostatika.
• Vid myelofibros prolifererar stromats fibroblaster och ersätter blodbildande vävnad med bindväv; benmärgen blir “dry tap” vid aspiration och diagnosen kräver benmärgsbiopsi i stället för benmärgsaspirat.
• Hos vuxna utgör märgen 3,4–5,9 % av kroppsvikten och består till ungefär hälften av gul fettmärg (stromalt fett), medan barn under ca 5 år har röd aktiv märg i alla ben.
• I tumörsammanhang används begreppet på motsvarande sätt om det icke-maligna stödjevävnadsavsnittet i en tumör.

Kopplingar

Relaterat: Stromacell, Benmärg, Retikelceller, Hematopoes, SCF, Adipocyter, Myelofibros, Bindväv