Fosfolipas C

Kurs: Basvetenskap 6

TypEnzym i intracellulär signaltransduktion
SubstratPIP2 (fosfatidylinositol-4,5-bisfosfat) i plasmamembranet
ProdukterIP3 (inositoltrisfosfat) och DAG (diacylglycerol)
Aktiveras avGq-kopplade receptorer (PLCβ), tyrosinkinasreceptorer (PLCγ)
SlutresultatFrisättning av Ca²⁺ och aktivering av PKC

Vad är det?

  • Fosfolipas C (PLC) är en familj av enzymer som klyver membranfosfolipiden PIP2 och därigenom genererar två andrabudbärare samtidigt.
  • Utgör en av de tre centrala signalvägarna nedströms G-proteinkopplade receptorer, vid sidan av cAMP-vägen (Gs/Gi) och de småGTPas-medierade vägarna.
  • Isoformer: PLCβ (aktiveras av Gαq och Gβγ), PLCγ (aktiveras av tyrosinkinasreceptorer och immunreceptorer), PLCδ, PLCε, PLCζ (spermiespecifik).

Signalvägen steg för steg

  1. Ligand binder till Gq-kopplad receptor (t.ex. α1-adrenerg, M1/M3-muskarin, Angiotensin II AT1, Histamin H1, Vasopressin V1).
  2. Gαq byter GDP mot GTP och aktiverar PLCβ.
  3. PLCβ klyver PIP2 → IP3 (vattenlösligt, diffunderar i cytosolen) + DAG (lipofilt, stannar i membranet).
  4. IP3 binder IP3-receptorn på endoplasmatiska retiklet → Ca²⁺ frisätts till cytosolen (från ~100 nM till ~1 µM).
  5. DAG + Ca²⁺ aktiverar tillsammans Proteinkinas C vid membranet → fosforylering av serin/treonin på målproteiner.
  6. Ca²⁺ binder även Kalmodulin → MLCK, CaMKII, kalcineurin.
  7. Signalen släcks av IP3-fosfataser, DAG-kinas och Gαq:s inneboende GTPas-aktivitet.

Receptorer som använder PLC

ReceptorIsoformFysiologisk effekt
α1-adrenergPLCβVasokonstriktion
M3-muskarinPLCβKörtelsekretion, bronkkonstriktion
AT1 (Angiotensin II)PLCβVasokonstriktion, aldosteronfrisättning
H1-HistaminPLCβKärlpermeabilitet, klåda
TCR/BCRPLCγ1/γ2Lymfocytaktivering via NFAT
EGFR, PDGFRPLCγ1Proliferation, migration
FcεRI på mastcellerPLCγDegranulation vid Typ I-allergi

Immunologisk betydelse

  • Vid T-cellsaktivering fosforyleras PLCγ1 av ZAP-70/ITK efter TCR-engagemang. Ca²⁺-signalen aktiverar kalcineurin som defosforylerar NFAT, vilket transkriberar IL-2.
  • Detta är exakt den punkt där Ciklosporin och Takrolimus verkar — de hämmar kalcineurin och därmed NFAT-beroende IL-2-produktion.
  • PLCγ2-mutationer ger PLAID/APLAID — autoinflammatoriska syndrom med kylurtikaria och immunbrist.
  • Vissa bakterier utsöndrar egna fosfolipaser som virulensfaktorer: Clostridium perfringens alfatoxin är ett fosfolipas C som förstör cellmembran och orsakar Gasbrand; Listeria monocytogenes använder PLC för att ta sig ut ur fagosomen.

Klinisk pärla

Litium hämmar inositolmonofosfatas och tömmer därmed cellens inositolförråd — den så kallade inositol depletion-hypotesen för litiums effekt vid Bipolär sjukdom. Det förklarar också varför litium påverkar njurens svar på Vasopressin (V2 är visserligen Gs-kopplad, men inositolsignalering behövs) och kan ge Nefrogen diabetes insipidus.

Tenta-fokus

Kom ihåg att PLC ger två andrabudbärare från ett substrat: IP3 → Ca²⁺ från ER, DAG → PKC i membranet. Kunna räkna upp de klassiska Gq-receptorerna (α1, M1/M3, H1, AT1, V1) — de dyker upp i både farmakologi och fysiologi.

Kopplingar

  • G-proteinkopplad receptor — uppströms aktivator
  • PIP2 — substratet
  • IP3 — frisätter kalcium
  • Proteinkinas C — aktiveras av DAG
  • Kalcium — den centrala andrabudbäraren
  • NFAT — transkriptionsfaktor nedströms i lymfocyter
  • Ciklosporin — hämmar vägen distalt (kalcineurin)
  • Clostridium perfringens — bakteriellt fosfolipas C som virulensfaktor