Spiroketer

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

• En fylogenetiskt egen bakteriefylum (Spirochaetes) med karakteristisk spiralformad, korkskruvsliknande morfologi och unik rörelseapparat.
• Tre släkten är kliniskt viktiga för människa: Treponema, Borrelia och Leptospira.

Struktur och rörelse

• Gramnegativ-liknande cellvägg med yttermembran, men färgas dåligt med Gramfärgning — för smala för ljusmikroskopi utan specialtekniker.
• Endoflageller (axialfilament) ligger i periplasmarummet mellan inre och yttre membran, inte fritt utanför cellen.
• Rotation av endoflagellerna får hela cellkroppen att skruva sig → effektiv förflyttning i visköst medium som vävnad, slem och bindväv. Detta förklarar deras utpräglade invasivitet.
• Visualiseras med Mörkfältsmikroskopi, Silverfärgning (Warthin-Starry), Immunofluorescens eller PCR.
• Yttermembranet innehåller ovanligt få ytexponerade proteiner → dålig igenkänning av Immunförsvaret (“stealth pathogens”). Treponema pallidum saknar dessutom LPS.

Kliniskt viktiga arter

Släkte	Art	Sjukdom	Smittväg
Treponema	Treponema pallidum ssp. pallidum	Syfilis	Sexuell, vertikal
Treponema	T. pallidum ssp. pertenue	Yaws	Direktkontakt
Borrelia	Borrelia burgdorferi	Borrelios	Ixodes-fästing
Borrelia	Borrelia recurrentis	Återfallsfeber	Klädlus
Leptospira	Leptospira interrogans	Leptospiros / Weils sjukdom	Råtturin i vatten

Patogenes

• Immunevasion är gemensamt tema: få ytantigen, antigen variation och nedreglering av komplementaktivering.
• Borrelia burgdorferi byter ytprotein från OspA (i fästingen) till OspC (i värden) och varierar VlsE genom rekombination.
• Borrelia recurrentis genomgår Antigen variation av VMP-proteiner → cykliska febertoppar varje 5–7 dygn när nya varianter undkommer antikroppssvaret.
• Leptospira tar sig in via slemhinnor eller hudskador, sprids hematogent och orsakar vaskulit, Njursvikt och Ikterus vid Weils sjukdom.
• Vävnadsskadan är i hög grad immunmedierad snarare än toxinmedierad — spiroketerna producerar få klassiska exotoxiner.

Diagnostik och behandling

• Odling är svårt eller omöjligt (Treponema pallidum kan inte odlas rutinmässigt) → diagnostiken bygger på Serologi och PCR.
• Syfilis: treponemala test (TPPA, EIA) + icke-treponemala (VDRL/RPR för aktivitet och behandlingssvar).
• Borrelios: ELISA följt av Immunoblot; Erythema migrans är en klinisk diagnos utan serologi.
• Behandling: nästan alla spiroketer är känsliga för Bensylpenicillin eller Doxycyklin; ingen dokumenterad penicillinresistens hos Treponema pallidum.

Klinisk pärla

Jarisch-Herxheimers reaktion — feber, frossa, myalgi och blodtrycksfall 2–8 timmar efter första antibiotikadosen — beror på massiv frisättning av lipoproteiner från döende spiroketer. Vanligast vid Syfilis och Återfallsfeber. Varna patienten; det är inte penicillinallergi.

Tenta-fokus

Kunna förklara varför spiroketer rör sig bättre än flagellerade bakterier i tät vävnad: endoflagellerna ligger inne i periplasman och roterar hela cellkroppen. Detta är den strukturella förklaringen till syfilisens och borrelians förmåga att disseminera till CNS, leder och hud.

Kopplingar

• Treponema pallidum — syfilisagens
• Borrelia burgdorferi — vanligaste spiroketinfektionen i Sverige
• Leptospira interrogans — zoonotisk spiroket
• Antigen variation — gemensam immunevasionsstrategi
• Mörkfältsmikroskopi — klassisk detektionsmetod