Neurosyfilis

Kurs: Basvetenskap 6

Vad är det?

  • Infektion i centrala nervsystemet av spiroketen Treponema pallidum.
  • Kan uppstå i alla stadier av syfilis — inte enbart som sen tertiär manifestation, vilket är en vanlig missuppfattning.
  • Anmälnings- och smittspårningspliktig sjukdom.

Epidemiologi

  • Ökande incidens i Sverige och Europa, framför allt bland män som har sex med män.
  • HIV-saminfektion ökar risken för tidig neurologisk spridning och för snabbare progress.
  • Drabbar cirka 5–10 % av obehandlade syfilispatienter.

Patofysiologi

  • Treponemer invaderar CNS redan under de första veckorna efter primärinfektion hos en stor andel patienter.
  • Immunförsvaret klarar oftast ut infektionen; vid utebliven clearance etableras kronisk infektion.
  • Endarterit obliterans i små kärl ger ischemi och parenkymskada.
  • Kronisk meningeal inflammation och direkt neuronal degeneration i sena former.

Kliniska former

  • Asymtomatisk neurosyfilis: patologiskt likvorfynd utan symtom, tidig fas.
  • Syfilitisk meningit: huvudvärk, nackstyvhet, kranialnervspareser (framför allt II, VII och VIII), inom första året.
  • Meningovaskulär syfilis: ischemisk stroke hos ung patient, 5–10 år efter smitta.
  • Generell paresis (dementia paralytica): 10–25 år efter smitta; personlighetsförändring, demens, psykos, storhetsvansinne, tremor.
  • Tabes dorsalis: 15–30 år efter smitta; degeneration av bakre strängar och dorsalrötter med lancerande smärtor, sensorisk ataxi, positiv Rombergs test, areflexi, urininkontinens och Charcot-leder.
  • Okulär syfilis (uveit, papillit) och otosyfilis räknas som neurosyfilis och behandlas likadant.

Kliniska tecken

  • Argyll Robertson-pupiller: små, oregelbundna pupiller som reagerar på ackommodation men inte på ljus (“prostitute’s pupil” — accommodates but does not react).
  • Sensorisk ataxi med bredspårig, stampande gång.
  • Bortfall av vibrationssinne och ledkänsla i nedre extremiteter.

Diagnostik

  • Serologi i två steg: treponemspecifikt test (TPPA/TPHA, EIA) plus icke-treponemalt test (VDRL/RPR) som mäter aktivitet.
  • Lumbalpunktion vid neurologiska, okulära eller otologiska symtom, samt vid utebliven titerfall efter behandling.
  • Likvor: mononukleär pleocytos (> 5 celler), förhöjt protein, positiv likvor-VDRL.
  • Likvor-VDRL är mycket specifikt men lågsensitivt — negativt VDRL utesluter inte neurosyfilis.
  • Negativ likvor-TPPA talar starkt emot diagnosen (högt negativt prediktivt värde).
  • Testa alltid för HIV vid syfilis och tvärtom.

Behandling

  • Bensylpenicillin 3–4 miljoner E iv var 4:e timme (eller 18–24 miljoner E/dygn som infusion) i 10–14 dagar.
  • Peroralt eller intramuskulärt bensatinpenicillin ger otillräckliga likvorkoncentrationer och duger INTE vid neurosyfilis.
  • Vid penicillinallergi: desensibilisering föredras; ceftriaxon kan användas som alternativ.
  • Uppföljning med likvor och serologi var 6:e månad tills normalisering.
  • Jarisch-Herxheimers reaktion inom några timmar efter första dosen: feber, frossa, myalgi, blodtrycksfall — orsakas av frisatta spiroketantigen, inte av allergi.

Prognos

  • Tidiga former svarar väl på behandling.
  • Vid tabes dorsalis och generell paresis stoppas progressen men befintlig neurologisk skada är ofta permanent.

Klinisk pärla

Syfilis är “den store imitatören” — överväg neurosyfilis vid oförklarad demens, synnedsättning, hörselnedsättning eller stroke hos ung patient, särskilt vid samtidig HIV.

Tenta-fokus

Argyll Robertson-pupill och tabes dorsalis är klassiska tentafynd. Kom ihåg att endast intravenöst bensylpenicillin i hög dos ger tillräcklig likvorpenetration.

Kopplingar

  • Syfilis — grundsjukdomen
  • HIV — vanlig samsjuklighet som påverkar förloppet
  • Meningit — tidig manifestationsform
  • Demens — sen manifestation