Eosinofil meningit

Kurs: Basvetenskap 6

Typ	CNS-inflammation med eosinofildominans i likvor
Definition	≥10 eosinofiler/µL eller ≥10 % av likvorleukocyterna
Vanligaste orsak	Angiostrongylus cantonensis (råttlungmask) — parasitär
Smittkälla	Rå/otillräckligt tillagad snigel, sniglar på oskalad sallad, sötvattenräkor
Behandling	Kortikosteroid som bas; analgetika; upprepad Lumbalpunktion

Vad är det?

• Eosinofil meningit är ett syndrom, inte en enskild diagnos, som definieras av eosinofilt inflammatoriskt svar i cerebrospinalvätskan.
• Eosinofiler i likvor är alltid patologiskt — de saknas normalt helt.
• Övervägande orsakat av parasiter som vandrar i CNS, eftersom eosinofiler är kroppens svar på flercelliga parasiter via IL-5 och Th2-svar.

Etiologi

Orsaksgrupp	Exempel
Parasiter (vanligast)	Angiostrongylus cantonensis, Gnathostoma spinigerum, Neurocysticerkos, Baylisascaris procyonis, Toxocara, Paragonimus westermani, Schistosoma
Svamp	Coccidioides immitis, sällsynt Cryptococcus
Icke-infektiöst	Lymfom, leukemisk infiltration, Eosinofil granulomatos med polyangit, hypereosinofilt syndrom
Iatrogent	Ventrikuloperitoneal shunt, intratekal kontrast/läkemedel, NSAID, ciprofloxacin, vankomycin

• Geografi styr sannolikheten: Sydostasien, Stillahavsöarna, Hawaii, Karibien och alltmer Kina och sydöstra USA för Angiostrongylus.

Patogenes — Angiostrongylus

• Råtta är definitiv värd; larverna utsöndras i avföringen och tas upp av sniglar och sniglar/nakensniglar som mellanvärd.
• Människan smittas som accidentell värd genom att äta rå snigel, kontaminerade grönsaker eller paratenisk värd (sötvattensräka, landkrabba, groda).
• Larverna vandrar via blodbanan till CNS men kan inte fullborda sin livscykel där — de dör och utlöser kraftig eosinofil inflammation i subaraknoidalrummet.
• Inkubationstid 1–3 veckor (spann 1 dag–6 veckor).

Symtom

• Svår huvudvärk är kardinalsymtomet, ofta värre än vid bakteriell meningit och krävande opioidbehandling.
• Nackstelhet, illamående, kräkningar, feber (ofta måttlig eller frånvarande).
• Migrerande parestesier och hyperestesi i hud och extremiteter — mycket typiskt för angiostrongyliasis.
• Kranialnervspåverkan, särskilt Nervus abducens; synstörningar vid okulär migration.
• Vid Gnathostoma: mer aggressivt, kan ge eosinofil myeloencefalit med subaraknoidalblödning och radikulopati.

Diagnostik

• Lumbalpunktion: förhöjt öppningstryck, leukocyter typiskt 100–2000/µL med 10–70 % eosinofiler, lätt förhöjt protein, normalt glukos (skiljer från bakteriell och tuberkulös meningit).
• Perifer Eosinofili hos ca 50–80 %.
• PCR för A. cantonensis i likvor är nu tillgänglig och har hög sensitivitet; serologi kompletterar.
• MR hjärna: ospecifik, kan visa leptomeningeal kontrastuppladdning och små hyperintensa lesioner.
• Larver ses sällan i likvor (<5 %) men fyndet är diagnostiskt.
• Alltid: rese- och kostanamnes! Fråga specifikt om snigel, oskalad sallad, räkor och grodor.

Behandling

• Kortikosteroid (prednisolon 60 mg/dygn i 2 veckor) minskar huvudvärkens duration och intensitet — bäst dokumenterade behandlingen.
• Antihelmintika är kontroversiellt: att döda larverna kan förvärra inflammationen. Om albendazol ges ska det alltid kombineras med steroider.
• Upprepade lumbalpunktioner ger snabb symtomlindring genom trycksänkning.
• Adekvat analgesi, ofta opioider.
• De flesta läker spontant på 2–8 veckor; mortaliteten är låg men neurologiska restsymtom förekommer.
• Vid Neurocysticerkos och andra specifika parasiter styr etiologin behandlingen.

Klinisk pärla

Ett normalt likvorglukos vid uttalad pleocytos är en användbar ledtråd: bakteriell och tuberkulös meningit sänker glukoskvoten, medan parasitär eosinofil meningit typiskt lämnar den normal.

Tenta-fokus

Kombinationen hemkommen resenär från Sydostasien/Hawaii + svår huvudvärk + migrerande parestesier + eosinofiler i likvor är den klassiska fallbeskrivningen för Angiostrongylus cantonensis. Kom ihåg att antiparasitär behandling utan steroider kan förvärra tillståndet dramatiskt.

Kopplingar

• Angiostrongylus cantonensis — vanligaste orsaken globalt
• Eosinofili — det immunologiska svarsmönstret
• Lumbalpunktion — avgörande diagnostisk undersökning
• Neurocysticerkos — annan parasitär CNS-infektion
• Meningit — övergripande syndrom
• Paragonimus westermani — kan ge cerebral infektion med eosinofili
• IL-5 — cytokinet som driver eosinofilrekrytering