Gardnerella vaginalis

Kurs: Basvetenskap 6 Typ: Bakterie · gramvariabel stav · fakultativt anaerob · nyckelorganism vid Bakteriell vaginos

Snabbfakta

FältVärde
AgenstypBakterie, ej sporbildande
FamiljBifidobacteriaceae (Actinobacteria)
Gram och morfologiGramvariabel liten pleomorf stav/kockobacill – har grampositiv cellväggsarkitektur men ett så tunt peptidoglykanlager att den avfärgas och ofta ser gramnegativ ut
Katalas / oxidasBåda negativa
HemolysBetahemolys på humanblodsagar men inte på fårblodsagar (vaginolysin är humanspecifikt)
Rörlighet / sporerOrörlig; inga sporer
SyrekravFakultativt anaerob, gynnas av CO₂
VäxtbetingelserHBT-agar (human blood bilayer Tween), 5 % CO₂
ReservoarVaginalfloran hos människa; påvisas hos 30–60 % av friska kvinnor utan symtom
VektorIngen
SmittvägIngen klassisk smittväg – tillståndet är en dysbios, inte en klassisk infektion; sexuell aktivitet är dock en tydlig riskfaktor och samkönade kvinnliga par uppvisar konkordans
InfektionsdosEj tillämpligt
InkubationstidEj tillämpligt
R₀Ej meningsfullt – bakterien är del av normalfloran hos en stor andel kvinnor
MålorganVaginalslemhinnan
AnmälningspliktigNej

Vad är agenset?

  • Gardnerella vaginalis är en liten, gramvariabel stav som är den mest kända nyckelorganismen vid Bakteriell vaginos (BV).
  • Uppkallad efter Herman Gardner, som tillsammans med Dukes 1955 beskrev “Haemophilus vaginalis” som orsak till ospecifik vaginit.
  • Den avgörande begreppsmässiga poängen: BV är inte en monoinfektion med Gardnerella, utan en polymikrobiell dysbios där den laktobacillsdominerade normalfloran ersätts av en tät blandning av Gardnerella, Prevotella, Atopobium (Fannyhessea) vaginae, Mobiluncus, Megasphaera, Sneathia och Bacteroides.
  • Gardnerella har numera delats upp i flera arter/genomspecies (G. vaginalis, G. piotii, G. leopoldii, G. swidsinskii) med olika virulenspotential – vilket förklarar varför bakterien kan finnas hos symtomfria kvinnor.

Epidemiologi

  • Bakteriell vaginos är den vanligaste orsaken till onormal flytning hos kvinnor i fertil ålder – prevalens 10–30 % i Norden och upp till 50 % i vissa afrikanska populationer.
  • Upp till 50–75 % av kvinnorna med BV har inga symtom.
  • Riskfaktorer: ny eller flera sexpartner, kvinnlig partner, vaginalduschning, rökning, kopparspiral, östrogenbrist, mörk hudfärg (etnisk association, sannolikt via floraskillnader).
  • Laktobacillfloran är skyddande; Lactobacillus crispatus ger stabilast skydd, medan L. iners-dominerad flora lätt tippar över i BV.
  • Hög recidivfrekvens: 50–60 % inom 12 månader efter behandling – ett av gynekologins mest frustrerande problem.

Smittvägar och smittsamhet

  • BV klassas inte som en sexuellt överförbar infektion, men sexuell aktivitet är starkt associerad och partnerbehandling av manlig partner har i nyare studier visat viss effekt på recidivfrekvensen.
  • Bakterien kan påvisas hos män (i uretra och under förhuden) utan symtom.
  • Vaginaldusch och tvål stör floran och främjar dysbios – vaginan ska inte tvättas invändigt.

Var och hur infekterar den? Tropism och patogenes

  1. Normaltillståndet: Laktobaciller omvandlar glykogen (östrogenberoende) i vaginalepitelet till mjölksyrapH < 4,5, och producerar väteperoxid och bakteriociner som håller anaerober i schack.
  2. Initiering: Gardnerella fäster till epitelet med hjälp av adhesiner och bildar en tät, förankrad Biofilm direkt på epitelytan.
  3. Biofilmen fungerar som ställning för de andra BV-associerade anaeroberna, som växer in i den – Gardnerella är alltså “biofilmens byggmästare”.
  4. Sialidas och andra glykosidhydrolaser bryter ned det skyddande mucinlagret, vilket öppnar epitelet och frigör näring åt anaeroberna.
  5. Anaeroberna producerar aminer (putrescin, kadaverin, trimetylamin) genom aminosyradekarboxylering → pH stiger över 4,5 → laktobacillerna trängs undan → ond cirkel.
  6. Vid alkalisering (t.ex. tillsats av KOH eller kontakt med sädesvätska) förångas aminerna → fisklukt.
  • Resultatet är påfallande icke-inflammatoriskt: det finns få leukocyter i utstryket, vilket är hela skälet till att tillståndet heter vaginos och inte vaginit.

Virulensfaktorer

  • Biofilmbildning – den centrala virulensfaktorn; förklarar både persistens och den höga recidivfrekvensen, eftersom biofilmen skyddar mot metronidazol.
  • Vaginolysin (VLY) – ett kolesterolberoende cytolysin i samma familj som streptolysin O och pneumolysin. Det är humanspecifikt eftersom det binder till CD59 – därför hemolys på humanblodsagar men inte på fårblod.
  • Sialidas (neuraminidas) – bryter ned mucin, avlägsnar sialinsyra från IgA och immunglobuliner, försämrar barriären. Sialidasaktivitet i vaginalsekret är en markör för symtomgivande BV och för risk för prematurbörd.
  • Prolidas och andra proteaser – nedbrytning av värdproteiner.
  • Adhesiner och pili – fäste till epitel och till Prevotella.
  • Aminproduktion (i samverkan med anaeroberna) – höjer pH och ger lukten.

Symtom och klinisk bild

  • Riklig, tunn, homogen, gråvit eller gulaktig flytning som täcker vaginalväggarna.
  • Illaluktande “fisklukt” som förvärras efter samlag och under menstruation (båda alkaliserar).
  • Ingen klåda, ingen sveda, ingen rodnad, ingen dyspareuni – frånvaron av inflammation är diagnostiskt viktig och skiljer BV från vulvovaginal candidos och från trikomonas.
  • Upp till hälften är helt asymtomatiska.
  • Komplikationer och associationer:

Tenta-fokus

Amsels kriterier – minst 3 av 4 krävs för diagnos:

  1. Homogen, tunn, gråvit flytning.
  2. Vaginalt pH > 4,5.
  3. Positivt snifftest (whiff test) – fisklukt spontant eller efter tillsats av 10 % KOH.
  4. Clue cells i våtutstryk – vaginala epitelceller så tätt beklädda med kockobaciller att cellgränserna blir suddiga och “grusiga”.

Guldstandard i forskning och på laboratorium är i stället Nugents poäng (0–10) på gramfärgat utstryk, som väger andelen stora grampositiva stavar (Laktobaciller) mot gramvariabla stavar (Gardnerella/Prevotella) och krökta stavar (Mobiluncus). 7–10 poäng = BV.

Diagnostik

  • Amsels kriterier kliniskt (se ovan) – snabbt, billigt och görs på mottagningen.
  • Nugents poäng på gramfärgat vaginalutstryk – reproducerbar guldstandard.
  • Odling av Gardnerella är värdelös som diagnostik eftersom bakterien finns hos 30–60 % av friska kvinnor. Detta är en central poäng: fyndet av Gardnerella i en odling ska aldrig i sig leda till behandling.
  • Kommersiella PCR-paneler som kvantifierar Gardnerella, Atopobium, Megasphaera och laktobaciller finns och används alltmer.
  • Differentialdiagnostik med pH och mikroskopi:
    • BV: pH >4,5, clue cells, få leukocyter, fisklukt.
    • Candidos: pH normalt (<4,5), klåda och sveda, grynig flytning, jästceller och hyfer.
    • Trikomonas: pH >4,5, rikligt med leukocyter, rörliga protozoer, skummig gulgrön flytning, “jordgubbscervix”.

Behandling och profylax

  • Behandla symtomgivande BV samt asymtomatisk BV inför gynekologisk kirurgi och abort. Screening och behandling av asymtomatiska gravida rekommenderas inte generellt, men gravida med symtom eller med tidigare prematurbörd behandlas.
  • Förstahandsval:
    • Metronidazol 400–500 mg × 2 peroralt i 5–7 dygn, eller
    • Metronidazolgel 0,75 % vaginalt i 5 dygn, eller
    • Klindamycinkräm 2 % vaginalt i 7 dygn (kan användas under hela graviditeten).
  • Dequaliniumklorid vaginaltablett är ett antiseptiskt alternativ som används i Sverige.
  • Recidiv är regel snarare än undantag (50–60 % inom ett år) på grund av biofilmen. Strategier:
    • Suppressionsbehandling med metronidazolgel 2 gånger per vecka i 4–6 månader.
    • Probiotika med Lactobacillus crispatus samt vaginal surgörande behandling (mjölksyra, askorbinsyra) för att återställa floran.
    • Undvika vaginalduschning, byta från kopparspiral vid täta recidiv.
    • Partnerbehandling av manlig partner har i en randomiserad studie 2024 visat sig minska recidiven, vilket kan komma att förändra riktlinjerna.
  • Alkohol under metronidazolbehandling – den klassiska disulfiramliknande reaktionen är omdiskuterad men avrådan kvarstår ofta i praxis.

Klinisk pärla

Frånvaron av inflammation är det som definierar bakteriell vaginos. Ser du rikligt med leukocyter i utstryket ska du leta efter något annat – trikomonas, klamydia, gonorré eller candida – för då är det en vaginit, inte en vaginos.

Kopplingar

Relaterat: Bakteriell vaginos, Clue cells, Laktobaciller, Vaginalt pH, Prevotella, Biofilm, Candida albicans, Trichomonas vaginalis, Prematurbörd, Salpingit, Metronidazol, Modul 5 - CNS-infektioner & sexuellt överförbara infektioner