Lactobacillus
Kurs: Basvetenskap 6
| Typ | Bakteriesläkte — grampositiva, icke-sporbildande stavar |
| Metabolism | Fakultativt anaerob, mjölksyrabildande (homo- eller heterofermentativ) |
| Habitat | Vagina, Tarmflora, munhåla, fermenterade livsmedel |
| Klinisk roll | Kommensal/probiotika; sällan patogen |
| Nyckelbegrepp | Sur vaginalmiljö (pH 3,8–4,5), kolonisationsresistens |
Mikrobiologi
- Grampositiva, ofta långsmala stavar i kedjor; katalasnegativa (till skillnad från Staphylococcus).
- Aerotoleranta anaerober — saknar Katalas och cytokromer, tål ändå syre via peroxidaser.
- Kräver kolhydratrikt, komplext medium; växer på MRS-agar.
- Taxonomin omorganiserades 2020: släktet delades i 25 släkten (bl.a. Lactobacillus, Lacticaseibacillus, Limosilactobacillus).
- Vaginalt dominerande arter: L. crispatus, L. iners, L. gasseri, L. jensenii.
Fysiologisk funktion
- Mjölksyraproduktion: metaboliserar glykogen (frisatt från östrogenstimulerat vaginalepitel) till Mjölksyra → pH 3,8–4,5.
- Producerar Väteperoxid och Bakteriociner som hämmar Gardnerella vaginalis, anaerober och Candida.
- Konkurrerar om adhesionsplatser och näring — kolonisationsresistens.
- I tarmen: fermenterar oligosackarider (bl.a. HMO från bröstmjölk vid Amning) → Kortkedjiga fettsyror som ger energi till kolonocyter och stärker barriären.
- Immunmodulering: interagerar med Toll-liknande receptorer på tarmepitel och dendritiska celler → stimulerar Sekretoriskt IgA och Regulatoriska T-celler.
Klinisk relevans
| Situation | Roll |
|---|---|
| Bakteriell vaginos | Förlust av laktobaciller → pH >4,5, Flytning med fisklukt, clue cells |
| Vulvovaginal candidiasis | Laktobaciller bevarade, pH normalt |
| Postmenopaus / prepubertet | Låg Östrogen → lite glykogen → få laktobaciller → Atrofisk vaginit |
| Karies | L. acidophilus bidrar till progression av kariesskador (syraproduktion) |
| Probiotika | L. rhamnosus GG vid Antibiotikaassocierad diarré och akut Gastroenterit hos barn |
| Immunsupprimerad/central venkateter | Sällsynt Bakteriemi eller Endokardit — naturligt resistent mot Vankomycin |
Probiotika — evidens
- Bäst stöd: förkortad duration vid akut infektiös Diarré hos barn, prevention av antibiotikaassocierad diarré, prevention av Nekrotiserande enterokolit hos prematura.
- Svagt/osäkert stöd: IBS, Atopiskt eksem, generell immunstärkning.
- Vid Pseudomembranös kolit är Fekal mikrobiotatransplantation betydligt mer effektivt än probiotika.
Fallgropar
- Vankomycinresistensen är intrinsisk (D-Ala-D-Lac i peptidoglykanet) — ett laktobacillfynd i blododling ska inte behandlas med vankomycin utan med Penicillin + Gentamicin.
- Fynd i blododling är oftast kontamination, men hos neutropen patient kan det vara äkta.
- Probiotika ska undvikas vid svår Pankreatit och hos gravt immunsupprimerade (ökad mortalitet i PROPATRIA-studien).
Klinisk pärla
Att “återställa laktobacillfloran” med probiotika efter Bakteriell vaginos har begränsat stöd. Grundbehandling är Metronidazol eller Klindamycin; vid täta recidiv övervägs suppressiv behandling.
Tenta-fokus
Laktobaciller är grampositiva, katalasnegativa stavar med intrinsisk vankomycinresistens. Deras mjölksyraproduktion från östrogenberoende glykogen är förklaringen till varför vaginal infektionskänslighet ökar prepubertalt och postmenopausalt.
Kopplingar
- Bakteriell vaginos — tillståndet när laktobacillerna förloras
- Flytning — det kliniska symtomet vid rubbad flora
- Tarmflora — det andra stora habitatet
- Amning — bröstmjölkens oligosackarider gynnar kolonisation
- Östrogen — reglerar glykogentillgången som floran lever av