Proteinbindning (Läkemedel)
Kurs: Basvetenskap 5 Moment 1, MDBI
Vad är det?
Proteinbindning beskriver i vilken utsträckning ett läkemedel i blodet är bundet till plasmaproteiner, framförallt albumin.
Mekanism
Bara obundet läkemedel är farmakologiskt aktivt och kan diffundera ut till vävnaden, filtreras i njuren eller metaboliseras. Den proteinbundna andelen fungerar som en reservoar i blodet, vilket kan ge en långsammare, mer utdragen eliminering eftersom läkemedlet successivt frigörs från proteinet allteftersom den fria fraktionen elimineras.
Klinisk relevans & Diagnostik
Interaktioner kan uppstå när två läkemedel konkurrerar om samma bindningsställen på albumin – det ena läkemedlet kan tränga undan det andra, vilket akut ökar den fria (aktiva) koncentrationen av det undanträngda läkemedlet och kan orsaka toxicitet. Lågt albumin (leversvikt, malnutrition, nefrotiskt syndrom) ökar generellt den fria fraktionen av starkt proteinbundna läkemedel.
Klinisk pärla
Warfarin är starkt proteinbundet (~99%) – vid samtidig behandling med läkemedel som konkurrerar om samma bindningsplatser kan den fria (aktiva) andelen warfarin öka kraftigt, med ökad blödningsrisk som följd, trots oförändrad total plasmakoncentration.
Klinisk kemi
- P/S-Albumin: det dominerande bärarproteinet i plasma. Syntetiseras i levern, halveringstid 21 dygn, totalmängd ca 140 g i plasma och 180 g i intercellulärvätskan. Negativt akutfasprotein.
- Vid ren akutfasreaktion sjunker albumin sällan under 30 g/L, och långsamt (T½ 21 d). Värden kring 13–24 g/L talar för något mer: syntesdefekt vid levercirros eller massiva förluster vid nefrotiskt syndrom. Halten påverkas dessutom av kroppsläget, dehydreringsgraden samt förluster via njurar och tarm (ödem, ascites).
- Laboratoriemedicinsk konsekvens: lågt albumin sänker den uppmätta totalkoncentrationen av albuminbundna substanser utan att den fria, biologiskt aktiva fraktionen behöver vara förändrad. Därför mäts fri fraktion när sådan analys finns:
| Analyt | Bindning i plasma | Vad som bör mätas |
|---|---|---|
| P-Kalcium | albuminbundet, komplexbundet till citrat och fosfat, samt fritt | P-Calciumjon fri — högst sensitivitet och specificitet |
| T4 och T3 | < 1 % är fritt, resten proteinbundet | FT4 och FT3 |
- Albuminkorrigerat kalcium: många formler finns — använd den som analyserande laboratorium rekommenderar. Nyttan är tveksam vid normala albuminnivåer. Karolinska universitetslaboratoriet erbjuder albuminkorrigerat kalcium för beställare inom njurmedicin.
- Preanalys för joniserat kalcium: hanteringen är krävande. Värdet är lätt sänkt vid alkalos och lätt förhöjt vid acidos; enligt KDIGO 2023 ska svaret rapporteras vid aktuell pH-nivå och inte korrigeras.
- Kroppsläget som felkälla: referensintervall gäller efter 15 minuters vila sittande. I liggande är plasmavolymen i medeltal 6–10 % större (jämvikt efter 15–30 min), vilket sänker koncentrationen av celler, makromolekyler och just små proteinbundna molekyler — bl.a. kalcium, kolesterol och immunglobuliner.
- Analytisk interferens: substanser som binder till albumin kan störa analysen. Vid proteinelektrofores ger parenteralt penicillin ett anodalt breddat albuminband; samma bild kan ses vid höga bilirubinhalter och vid bisalbuminemi — artefakt eller läkemedelsbindning, inte sjukdom.
Klinisk pärla
“Lågt kalcium” hos en patient med hypoalbuminemi är oftast inget kalciumproblem alls — den fria jonen är normal. Samma logik gäller T4: totalnivåerna svänger kraftigt med bindarproteinerna (graviditet, östrogen), medan FT4 är robust.
Kopplingar
Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 01 Laboratorieprocessen
Relaterat: Albumin, Warfarin, Glomerulär filtration, Redistribution, Albumin, Joniserat kalcium, Fritt T4, Hypoalbuminemi