Kolesterol

Kurs: Basvetenskap 2, MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 01 Laboratorieprocessen

Vad är det?

Kolesterol är en lipid uppbyggd av fyra sammanlänkade kolringar (steroidkärna) med en alifatisk sidokedja och en polär hydroxylgrupp.

Detaljer

• Struktur: 4 cykliska kolkedjor (steroidnukleus, ringarna A-D), en alifatisk sidokedja (utan bensenring, till skillnad från aromatiska strukturer) och en polär hydroxyl-ände.
• Ingår i cellmembran där det reglerar membranets fluiditet.
• Prekursor för gallsyror i levern och för steroidhormoner.
• Absorberas som fria fettsyror och kolesterol via Miceller i tunntarmen, återförestras till kolesterylestrar i enterocyten och paketeras i kylomikroner.
• Vid brist på Vitamin C eller överskott av kolesterol/bilirubin i galla kan Gallsten bildas.

Klinisk kemi

Kolesterol används i kompendieavsnittet “01 Laboratorieprocessen” som skolexempel för två separata kliniskt-kemiska principer: en preanalytisk felkälla kopplad till Kroppsläge, och skillnaden mellan Referensintervall och Beslutsgräns.

• Preanalys – kroppsläge och Plasmavolym: i liggande ställning är plasmavolymen i medeltal 6–10 % större än i sittande; nytt jämviktsläge nås 15–30 minuter efter ändrat kroppsläge. Koncentrationen av proteinbundna/makromolekylära analyter blir därför lägre i liggande än i sittande – kolesterol räknas uttryckligen upp bland exemplen, tillsammans med bl.a. Immunglobuliner och Kalcium. De flesta referensintervall är validerade för prov taget efter 15 minuters vila i sittande, vilket gör kroppsläge till en preanalytisk faktor att alltid kontrollera vid tolkning.
• P-Kolesterol (totalkolesterol), fP-LDL-kolesterol, P-HDL-kolesterol och fP-Triglycerider hör till de analyter som kompendiet lyfter fram som exempel där beslutsgränser – fastställda från kliniska studier om risk för morbiditet/mortalitet – är viktigare i rutinsjukvården än populationsbaserade referensintervallsgränser.
• Den principiella skillnaden: referensintervallet svarar på “är värdet vanligt bland friska individer?”, medan en beslutsgräns för kolesterol svarar på “vid vilket värde är risken för sjukdom (kardiovaskulär) tillräckligt hög för att jag ska agera?”.
• Vissa av lipidanalyserna (t.ex. fP-LDL-kolesterol, fP-triglycerider) kräver fastande patient (fP-prefix), medan andra (P-HDL-kolesterol) inte gör det – ytterligare en preanalytisk detalj att kontrollera inför provtagning.
• Konkreta numeriska beslutsgränser och riskstratifiering för kolesterol/lipider hör till kursens senare avsnitt (“11 Diabetes, Lipidrubbningar och Hjärtmarkörer”) och behandlas inte i detalj i laboratorieprocess-avsnittet.

Tenta-fokus

Kolesterol är kompendiets exempel för två olika fällor samtidigt: (1) preanalytisk felkälla – ca 6–10 % högre koncentration i sittande jämfört med liggande pga. skillnad i plasmavolym, och (2) en analyt där beslutsgräns (klinisk risknivå) styr handläggningen snarare än referensintervall (statistisk fördelning bland friska).

Kopplingar

Relaterat: Modul 4 - Biokemi Kolhydrater, Fosfolipider, Gallsyra, Gallsten, Lever, Referensintervall, Beslutsgräns, LDL-kolesterol, Triglycerider