Riktighet

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 01 Laboratorieprocessen

Vad är det?

Riktighet (accuracy, trueness) beskriver hur nära mätresultaten överensstämmer med det sanna värdet — alltså om metoden ligger på rätt nivå. Riktighet ska skiljas från precision, som bara beskriver hur väl resultat reproduceras vid upprepad mätning på samma prov. En metod kan vara mycket precis men systematiskt felaktig, och tvärtom.

Mekanism

• Avvikelse i riktighet beror på systematiska fel (bias) — den del av mätosäkerheten som man kan fastställa och korrigera för, till skillnad från slumpvariation.
• Mätfel är skillnaden mellan ett funnet värde och det sanna värdet, som dock sällan är känt; därför kan riktigheten inte mätas direkt utan måste skattas mot en yttre norm.
• Nivån säkras genom kalibrering mot standardprover eller kalibratorer med åsatta värden, och genom spårbarhet: att kalibratorernas värden kan spåras till en internationell referens.
• Den kontrolleras löpande med extern kvalitetskontroll, där ett kontrollorgan distribuerar provmaterial med okända värden och resultaten jämförs mellan laboratorier. I Sverige organiseras detta av EQUALIS.

Klinisk relevans & Diagnostik

Bristande riktighet är särskilt allvarlig för analyter som styrs av fasta beslutsgränser — B-HbA1c, fP-glukos och P-kolesterol — där ett systematiskt fel förskjuter hela patientgruppens klassificering. Skillnader i riktighet mellan laboratorier gör också att värden från olika håll inte alltid är direkt jämförbara över tid.

Tenta-fokus

Intern kontroll = känt värde, egna laboratoriet, speglar precision/mätosäkerhet. Extern kontroll = okänt värde, jämförelse mellan laboratorier, speglar riktighet/nivå.

Kopplingar

Relaterat: Precision, Systematiska fel, Bias, Mätfel, Extern kvalitetskontroll, Kalibrering, Spårbarhet, EQUALIS