Intern kvalitetskontroll

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 01 Laboratorieprocessen

Vad är det?

Intern kvalitetskontroll utförs med särskilt berett provmaterial där “bör-värden” eller acceptansintervall är kända för den som utför mätningen. Interna kontroller används för att skapa sig en bild av mätosäkerheten, medan externa kontroller kontrollerar nivån (riktigheten).

Mekanism

• Kontrollprover bör finnas på minst två olika nivåer, så att metoden kontrolleras både i det låga och det höga mätområdet — ofta kring kliniskt relevanta beslutsgränser.
• Kontrollproverna behandlas på exakt samma sätt som patientproverna; annars mäter kontrollen något annat än den rutin den ska övervaka.
• Alla kontrollvärden arkiveras och sammanställs för att illustrera mätosäkerheten.
• Beräkningarna görs som medelvärde, standardavvikelse (SD) och variationskoefficient (CV), där CV = SD / medelvärde.
• Ackrediterade laboratorier måste fortlöpande beräkna mätosäkerheten, i allmänhet just utifrån internkontroller, så att felen kan uttryckas som SD- eller CV-värden giltiga över lång tid.

Klinisk relevans & Diagnostik

Ett kontrollvärde utanför acceptansintervallet stoppar utsvarning av patientprover tills orsaken utretts — omkalibrering, reagensbyte eller instrumentfel. Eftersom bör-värdet är känt och materialet kommer från samma leverantör kan intern kontroll däremot inte avslöja ett gemensamt systematiskt fel i metoden; det kräver extern jämförelse via EQUALIS.

Tenta-fokus

Intern kontroll = känt värde, egna laboratoriet, speglar precision/mätosäkerhet. Extern kontroll = okänt värde, jämförelse mellan laboratorier, speglar riktighet/nivå. Blanda inte ihop dem.

Kopplingar

Relaterat: Extern kvalitetskontroll, Kontrollprov, Acceptansintervall, Mätosäkerhet, Precision, Variationskoefficient, Kvalitetskontroll