Analysinstrument
Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 01 Laboratorieprocessen
Vad är det?
Den mätutrustning som utför den analytiska delen av laboratorieprocessen. Instrumenten omvandlar en fysikalisk eller kemisk signal från provet till ett koncentrationsvärde för den avsedda analyten, och kräver regelbunden kalibrering för att resultaten ska vara tillförlitliga.
Mekanism
- Vanliga mätprinciper inom klinisk kemi är fotometri (absorbansmätning), turbidimetri och nefelometri för partikelbildande reaktioner, immunkemiska metoder samt flödescytometri i hematologianalysatorer.
- Signalen relateras till koncentrationen via en standardkurva som byggs upp av mätningar på kalibratorer med kända värden; kalibreringskurvans lutning bestämmer metodens analytiska sensitivitet.
- All kalibrering av mätmetoder och analysinstrument måste göras regelbundet, i syfte att säkra mätresultatens tillförlitlighet.
- Instrumentspecifik mätosäkerhet fastställs genom mätningar på internkontroller och uttrycks som SD eller CV.
- Många laboratorier kompletterar med en preanalytisk robot som matar instrumenten med färdigcentrifugerade, märkta och sorterade prover.
Klinisk relevans & Diagnostik
Instrumentberoendet har direkta kliniska följder: referensintervall och beslutsgränser är metod- och laboratorieberoende, vilket gör att värden från olika laboratorier inte alltid kan jämföras rakt av. Vid misstänkt analytisk interferens är standardåtgärden att analysera provet med andra metoder på olika instrument. Instrumenthaveri räknas till de extraordinära fel som alltid kvarstår som liten risk utöver den statistiska mätosäkerheten.
Kopplingar
Relaterat: Kalibrering, Mätmetod, Kalibrator, Standardkurva, Mätosäkerhet, Preanalytisk robot, Analytisk interferens