Gallsyror

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 10 Leverfunktion, Pankreas och Klinisk Enzymologi

Vad är det?

Gallsyror är steroidmolekyler som syntetiseras i levern från kolesterol och utsöndras med gallan. De är nödvändiga för resorptionen av fett från tarmen. fS-Gallsyror är en känslig markör för kolestas och leverfunktion.

Mekanism

• Primära gallsyror — cholsyra och kenodeoxycholsyra — bildas i levern från kolesterol. Sekundära gallsyror bildas från de primära genom bakteriers inverkan i tarmen.
• Enterohepatiska kretsloppet: merparten (95 %) av gallsalterna återresorberas i distala ileum och återtransporteras till levern via portablodflödet. Levern extraherar 90–99 % för förnyad sekretion, och bara en liten mängd når perifert venblod hos friska.
• I plasma transporteras gallsalter främst bundna till albumin och lipoproteiner.
• Endast en mindre andel passerar normalt över till kolon, där de fysiologiskt har en laxerande funktion — mer gallsalter i kolon ger gallsaltsdiarré.
• Gallsyror krävs också som kofaktor tillsammans med ko-lipas för att pankreaslipas ska kunna hydrolysera triglycerider.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Mätprincip: enzymatisk kolorimetrisk metod, provet tas fastande (fS-Gallsyror). Eftersom levern normalt extraherar nästan allt återresorberat gallsalt stiger perifera nivåer tidigt vid nedsatt leverfunktion eller kolestas.
• Används för utvärdering av leverfunktion, kolestas och infektiös/toxisk hepatit samt som markör vid uppföljning av levercirros.
• Vid graviditet kan kolestas uppträda och debuterar vanligtvis omkring vecka 30. Vid svåra fall ökar risken för fetal stress och fosterdöd med ökande nivåer av gallsyror — gallsyrenivån styr handläggningen.
• Vid kolestas når gallsalter inte tarmen, vilket ger malabsorption av fett och fettlösliga vitaminer med steatorré och K-vitaminbrist.

Kopplingar

Relaterat: Enterohepatiska kretsloppet, Kolestas, Gallsaltsdiarré, Gallgångar, Kolesterol, Levercirros, Malabsorption