Trijodtyronin

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 06 Endokrinologi - Hormondiagnostik

Vad är det?

Trijodtyronin (förkortas T3) är det jodrika sköldkörtelhormon som bär den huvudsakliga biologiska aktiviteten. Namnet syftar på molekylens tre jodatomer, till skillnad från tyroxin (T4) som har fyra. I klinisk rutin analyseras den fria fraktionen som FT3.

Mekanism

• Molekylen byggs av två jodinerade tyrosinringar; jodineringen katalyseras av tyreoideaperoxidas i follikelcellen.
• Endast ca 10 % av cirkulerande trijodtyronin bildas i tyreoidea; resten uppstår genom perifer dejodering av T4 i lever och skelettmuskulatur — en jodatom avlägsnas och prohormonet blir aktivt.
• Mindre än 1 % cirkulerar fritt; resten är proteinbundet. Trijodtyronin binder till nukleära receptorer i målcellen och reglerar transkriptionen av gener som styr basalmetabolism, värmeproduktion, tillväxt och känslighet för katekolaminer.
• T4 som tas upp direkt av målcellen omvandlas där till trijodtyronin innan receptorbindning.

Klinisk relevans & Diagnostik

• Analyseras som FT3, inte totalt, eftersom totalkoncentrationen följer bindarproteinerna och därmed påverkas av Graviditet, Östrogenbehandling och P-piller.
• Beställs enligt kompendiet vid sänkt TSH, tillsammans med TRAK, och stiger vid primär Hypertyreos.
• Vid lindrig Hypotyreos kan trijodtyronin hållas normalt genom ökad dejodering av T4, trots att T4 börjat sjunka — därför är FT3 en dålig tidig markör för hypotyreos.
• Vid svår icke-tyreoidal sjukdom hämmas den perifera dejoderingen, vilket ger lågt FT3 utan tyreoideasjukdom — en klassisk tolkningsfälla hos intensivvårdspatienter.

Kopplingar

Relaterat: T3, Fritt T3, Tyroxin, T4, Dejodering, Sköldkörtelhormon, Hypertyreos, TSH