Skelettmuskulatur

Kurs: MDBI Del: 03 Klinisk Kemi Avsnitt: 10 Leverfunktion, Pankreas och Klinisk Enzymologi, 06 Endokrinologi - Hormondiagnostik, 09 Proteiner, Inflammation och M-komponent, 11 Diabetes, Lipidrubbningar och Hjärtmarkörer

Vad är det?

Den tvärstrimmiga viljestyrda muskulaturen. Kliniskt kemiskt är skelettmuskulaturen central dels som den kvantitativt dominerande källan till flera enzymer och markörer (CK, ASAT, LD, kreatinin), dels som ett viktigt perifert metabolt organ.

Mekanism

  • Kreatinkinas: finns i cytoplasman och katalyserar kreatinfosfat + ADP → kreatin + ATP. Kreatinfosfat är muskelcellens viktigaste energireserv. Den totala enzymmängden är ca 200 gånger större i skelettmuskel än i myokardiet, och plasmaaktiviteten kommer till >90 % från skelettmuskulaturen.
  • Isoenzymer: CK är en dimer av M (muscle) och B (brain). Skelettmuskel domineras av CK-MM med mindre än 4 % CK-MB, medan hjärtmuskel har ca 20 % CK-MB — det är denna kvotskillnad som historiskt användes för att särskilja hjärt- från muskelskada.
  • LD: frisk skelettmuskulatur domineras av det långsamma isoenzymet LD5 (M₄), i linje med den anaeroba kolhydratmetabolismen. Vid progressiv muskeldystrofi och myopatier ses däremot ökning av LD1–LD3.
  • ASAT: finns rikligt i skelettmuskel vid sidan av hjärta och lever — därför är ASAT ingen leverspecifik markör.
  • Metabolt: skelettmuskulatur är, tillsammans med levern, det viktigaste organet för perifer dejodering av T4 till T3 — endast ca 10 % av cirkulerande T3 kommer direkt från tyreoidea. Muskulaturen är också den största platsen för insulinmedierat glukosupptag och därmed avgörande vid insulinresistens.
  • Muskelmassan bestämmer den endogena kreatininproduktionen och därmed hur P-kreatinin ska tolkas.

Klinisk relevans & Diagnostik

Kopplingar

Relaterat: CK, Muskelsjukdom, Rabdomyolys, Myokard, ASAT, LD, Kreatinin, Dejodering